Odla – Tips för din odling

Syren och påsklilja invasiva arter

avTT

Foto: Colourbox
Blommande lila syren som kan sprida sig med frön i Skåne. Påskliljor räknas nu som invasiva.

Syren, scilla, påsklilja och äkta kaprifol – värstingar i naturen när det gäller spridning och påverkan, enligt en ny lista från Artdatabanken. De förökar sig blixtsnabbt och riskerar att ta över annan växlighet. I framtiden kan försäljningen stoppas.

Syrenerna har börjat fröså sig i Skåne, och scillor och andra lökväxter snudd på tar över allvaret på Öland och Gotländska ängar. Bra eller dåligt? Ingen kan säga säkert, men något har hänt med växtligheten, konstaterar Mora Aronsson, botanist på kunskapscentrumet Artdatabanken.

Det varmare klimatet gör att fler trädgårdsväxter börjar uppföra sig på ett nytt sätt. De flesta trädgårdsväxter fördes in i landet på 1800-talet, berättar Aronsson. Det var då vanligt folk fick möjlighet att odla sina trädgårdar, och sköna rariteter utifrån stod högt i kurs. Men nu när klimatet blivit varmare har de blivit ett problem.

Foto: Colourbox
Visst är det vackert med scilla, men den tar lätt över.

– Visst kan man tycka att det är vackert med skogar fulla av påskliljor och ängar blåa av scilla, men det är inte det vi tagit hänsyn till. Vi har gjort listan enligt strikt vetenskapliga förutsättningar.

Klimatet påverkar

– Vi har tittat på hur de sprider sig, och vilken påverkan de har på naturen. Vi har också haft ett klimatscenario på 50 år, men det är väldigt svårt att förutsäga hur det blir, säger han.

Arbetet har resulterat i en ny, het lista över cirka 600 främmande arter i Sverige varav 100 är invasiva. Med det menas växter som sprider sig snabbt och riskerar att tränga undan annan växtlighet.

Värst är problemen i södra Sverige. Där märks klimatförändringarna snabbt, och nya arter börjar snabbt tränga ut de inhemska.

– Vi har sett en tallskog i Åhus som är helt ogenomtränglig av ett 70-tal förvildade buskarter. Där är spirea och skogsbär så det inte går att ta sig fram.

Foto: Colourbox
Syrenen är med bland värstingarna.

Syrenen på värstingslistan

Ett hundratal av växterna på listan är särskilt aggressiva – ljuva trädgårdsälsklingar som syren, vårstjärnor, lammöron, praktlysing och doftande äkta kaprifol är trädgårdarnas värstingar.

– Spridningen beror också på hur många ställen växterna kan spridas ifrån. Exempelvis lammöron finns i varenda torpträdgård, och jättedaggkåpa blev årets perenn för några år sedan. Nu ser man den i vägkanter överallt, säger Mora Aronsson.

Artdatabanken har inte föreslagit några åtgärder, men det kan komma framöver. Artdatabankens lista är ännu preliminär, och genomgår en vetenskaplig granskning. Vid årsskiftet kommer den att lämnas över till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, som ska skicka runt den till olika remissinstanser. Därefter ska regeringen besluta om listan, och då kan också försäljning av vissa växter stoppas eller begränsas. Fast till dess dröjer det två år.

Foto: Colourbox
Lupiner sprider sig snabbt.

Restriktioner kan komma

Min spaning är att det kommer att införas restriktioner på vissa. Man kommer nog att börja i den änden att man tar de mest kostsamma först, som vresros, parkslide och lupiner.

Det är första gången ett sådant arbete görs i Sverige, berättar Mora Aronsson.

– Sedan 2015 har det funnits en EU-lista på 59 arter, sju av dem är växter som finns i Sverige. Men det här är en systematisk genomgång av växter och djur i Sverige, liknande det arbete som gjorts i Norge.

Frågan är vad den trädgårdsodlare ska göra som har exempelvis syren, snöbär eller praktlysing i sin täppa.

– Man ska se till att de inte sprider sig, utan håller sig där de ska. Om de inte gör det ska man kanske ta bort dem, säger Mora Aronsson.

Rättad: I tidigare version framstod listan som definitiv.

Foto: Ruud Morijn/Adobe Stock
Jättedaggkåpan hittas numera vid vägkanter.
ARTIKELN HANDLAR OM