Kvinnliga textildesigners som lämnat avtryck

Viola Gråsten, Märta Måås-Fjetterström och Inez Svensson är alla

Mönster kvinnliga textildesigners som älskas än i dag.
HÄRLIGT HEMMA

Vår svenska designhistoria är full av kvinnliga textildesigners som alla på sitt sätt har gjort bestående avtryck. Här är några av kvinnorna som med tuffa tyg har fört formgivningen framåt.

För det tidiga 1900-talets kvinnor som ville söka sig till ett kreativt arbetsliv låg textildesignen nära till hands – sysslor som broderi och sömnad hade alltid ansetts höra till kvinnans område, och här fanns heller inte lika många verksamma män som kunde motsätta sig konkurrensen från kvinnor.

Sedan långt innan samhället industrialiserades och formgivare blev en vedertagen yrkestitel har kvinnor skapat textilier till hemmet. Bland de första att möta en större massa kan Karin Larsson nämnas, gift med konstnären Carl Larsson som genom sina målningar av hustruns alster gjorde parets hemmiljö till en världsangelägenhet. Karins känsla för färg och form förändrade allmänhetens sätt att se på inredning, och det var inte minst hennes färgsprakande textilier och broderier som satte tonen.

Arvet efter Märta Måås-Fjetterström förvaltas än i dag av studion hon startade, AB MMF. Hr är syns matta ”Granen” från 1949.

I takt med industrialiseringen, och att kvinnor började ta större plats i samhället, lämnade fler kvinnor­ hemmet för att ägna sig åt hantverket på en mer yrkesmässig nivå. Mattdrottningen Märta Måås-Fjetterström, även känd kort och gott som MMF, började sin yrkesbana redan 1905 och kom att bli en av Sveriges största mattformgivare. Efter att ha blivit uppmärksammad av Ludvig Nobel fick hon 1919 chansen att öppna sin egen studio i Båstad, där hennes arv än i dag förvaltas av AB MFF. Hennes mattor och vävnader är fortfarande hett eftertraktade och hänger på såväl Nationalmuseum i Stockholm som Louvren i Paris. En mer nutida mattmogul är Gunilla Lagerhem Ullberg som under hela 28 år formgav några av mattföretaget Kasthalls allra mest ikoniska mattor.

Under hela 28 år skapade Gunilla Lagerhem Ullberg innovativa mattor för Kasthall, här mattan ”Herbarium”.
Elsa Gullberg under arbetet med en utställning 1917. Till vänster mattan ”Fiskar” av Elsa Gullberg.

Vad som historiskt inte alltid har erkänts är det stora inflytande många av de kvinnliga formgivarna hade både på sin egen och andra delar av branschen. Elsa Gullberg kom att bli en betydande person för flertalet svenska design- och hantverksföretag efter att 1909 ha varit i London och Paris och där fått inspiration till hur industriellt framställda produkter kunde få samma kvalitet och känsla som hantverksvaror. Förutom att förmedla flera av den tidens konstnärer till industrier som Rörstrand och Gustavsbergs porslinsfabrik, arbetade hon framför allt mycket med maskinvävda textilier och startade redan 1927 företaget Elsa Gullberg textil och inredningar AB, som i dag räknas som Sveriges första moderna inredningsföretag.

Foto: Ikea, Nelly Herberg/;almö konstmuseum
1986 ritade Inez Svensson det klassiska textilmönstret Randig banan för Ikea. Till höger Viola Gråstens genombrottsmönster Oomph som för några år sedan gav namn åt en hel utställning med kvinnliga formgivare på Malmö konstmuseum.

Under 30-talet gjorde sig Astrid Sampe ett namn inom svensk textildesign då hon efter många års studier fick anställning som textildesigner på NK och året därpå blev chef för varuhusets nya satsning Textilkammaren. Ett av hennes mest populära verk är textiltrycket Perssons kryddskåp, tillägnat den samtida keramikern Signe Persson-Melin. En annan textilgigant med koppling till NK:s Textilkammaren är Viola Gråsten. Sedan genombrottet kring mitten av förra seklet har de djärva färgkombinationerna och lekfulla mönstren gjort henne till ett av Sveriges mest välkända formgivarnamn.

Flera av våra mest tongivande textildesigners har obehindrat rört sig mellan flera branscher och sysselsättningar. Många har kombinerat ett mer renodlat konstnärskap med formgivning av hemtextilier, medan andra har haft en bakgrund inom modeindustrin och mönsterkonstruktion. Textilkonstnären och tecknaren Inez Svensson syntes under sitt yrkesverksamma liv på flera olika håll inom konst- och textilvärlden. Förutom sitt arbete tillsammans med designern Göta Trägårdh vid textilföretaget Stobo i Stockholm hann hon även med att vara rektor för Konstfack samt starta 10-gruppen tillsammans med ett gäng andra formgivare och konstnärer. Även Gunila Axén, modeillustratör och textildesigner, var medlem i 10-gruppen, och kom sedan att driva sitt eget textilföretag, Axén & co.

Foto: Sara Ringström
Formgivaren Gunila Axén med sitt första mönster, ”Dogs”, för 10-gruppen.

Det här är bara några av alla de textilformgivare som genom åren har bidragit till den svenska designhistorien. Oavsett om det har handlat om banbrytande mönster och färgsättningar eller att driva fram förändringar i arbetssätt och strukturer, så har denna samling kvinnor gjort stora insatser för vårt världsberömda designarv. Inte minst har de vävt grunden för framtida generationer av kreativa kvinnor.

ARTIKELN HANDLAR OM

Design

10-gruppen

Inredning