Därför firar vi valborg 2018

Foto: Johner
På grund av ett tysk helgon firar vi valborg 2018.
HÄRLIGT HEMMA

Valborgsmässoafton infaller varje år den sista april och är en självklarhet för de flesta – så även 2018.
Men valborg sträcker sig ändå tillbaka till medeltiden.

De allra flesta firar valborg. Men varför gör vi det?

Traditionen med valborg kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden.

Eldarna var ett tidigt inslag i festligheterna under valborg.

Helgon bakom traditionen Valborg

Valborgsmässofirandet har sin början i Tyskland och helgonet Sankta Walpurgis.

Hon var en abbedissa, en föreståndarinna för ett nunnekloster inom den katolska kyrkan, och levde på 700-talet.

Men först på 1400-talet den 1 maj blev hon helgonförklarad och efter det började tyskarna fira Valborgsmässa (Walpurgistag) - alltså valborg.

Kristendomen stämplade dock dessa som häxförsamlingar. Men i självaste verket blev valborgsmässan, 1 maj, en riktig festdag och köpmanna- och hantverkargillena valde ut nya dignitärer. Kvällen innan samlades alla utomhus till en fest och tände bål.

På så sätt har Sankta Walpurgis namn följt med genom historien och gett namn till vårens stora fest - valborg.

Häxor och ungdomar eldade på valborg

Men häxstämpeln följde länge med i valborgstraditionen. Länge trodde tyskarna att häxorna på valborgsmässonatten 30 april till 1 maj red på kvastar och getabockar till de gamla offerplatserna.

För att oskadliggöra det här spökeriet började man föra oväsen, ropa, skjuta skott och tända eldar på höjder under valborg.

Den här seden tog vi alltså över i Sverige.

Redan tidigt förknippades valborgmässofirandet som en fest för ungdomar. När de förbjöds att använda kyrkornas klockor för att samlas tände de istället eldar för att kalla på uppmärksamhet. Det här menar alltså vissa är början på eldarna, som nu är ett vanligt inslag under valborg.

Valborg har blivit ungdomarnas vårfest

Men även bönderna började tända eldar kring valborg - för att skydda sina djur. Det var kosläpp och bönderna tände då eldar för att skydda boskapen från vilda djur.

Bönderna röjde ju även upp slåttermarkerna och tände en stor bål för att elda upp riset.

Det kan alltså också var en förklaring till den så kallade majbrasan.

Men valborgsmässofirandet för de flesta svenskar är en symbol för våren och ljuset. Det fick ett riktigt uppsving under efterkrigstiden när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldar i olika bostadsområden.

I dag är detta mer regel än undantag under valborg.

Och mer än någonsin har det blivit vårens första fest - framför allt för ungdomar och studenter. Många unga gör alkoholdebut på just valborgsmässoafton.

I våra studentstäder är det numera en stor högtidsdag. Där sätter man den 30 april på sig studentmössan och sjunger ”Vintern rasat”.

Valborgsmässoafton delas även med vår självaste kung Carl Gustaf som fyller år dagen till ära.

Undrar du varför andra högtider firas?

  • Påsken: Här är påskens ursprung

  • Kristi himmelsfärd: Därför firar vi Kristi himmelsfärdsdagen

  • 17 maj: Här är varför norrmännen firar syttende mai

  • Pingst: Därför firar vi pingst

  • Ramadan: Därför firas den muslimska högtiden varje år

  • Mors dag: Därför firar vi mamma

  • Nationaldagen: Här är varför vi firar Sveriges nationaldag 6 juni

  • Midsommar: Därför firas högtiden

  • Halloween: Så firar vi högtiden och därför

  • Alla helgona: Därför tänder vi ljus för de döda

  • Jul: Därför firar vi jul

Då blir det vår 00:27
ARTIKELN HANDLAR OM

Valborg

Medeltiden

1 maj

Högtider