Så får du trädgården att blomma

HÄRLIGT HEMMA

Nu får vi äntligen börja göra fint i rabatterna. Klippa ner perenner och rensa bort ogräs och det är vi rätt bra på men glöm inte det viktigaste av allt – jordförbättring. Här är trädgårdsmästare Bosse Rappnes bästa tips för prunkande sommarrabatter.

Inget är väl så jobbigt i trädgården som en rabatt med stenhård jord där inte ens maskrosjärnet går att köra ner. Motsatsen är den nyanlagda rabatten där spaden glider ner av sig själv i myllan, önskedrömmen för många trädgårdsägare. Men det går faktiskt ganska enkelt men med lite tålamod att göra något åt den hårda och kompakta jorden. Och det är betydligt enklare än du tror. Lösningen är jordförbättring.

Foto: Johnér, Björn Lindahl
Prunkande rabatter kräver bra jord. Bosse Rappne tipsar om hur du jordförbättrar.

– Bästa tiden för att jordförbättra är nu när lökväxterna börjar titta upp ur jorden. Nu har det också torkat upp så risken för att man trampar till jorden så att den blir kompakt, säger Bosse Rappne, trädgårdsmästare på Slottsträdgården Ulriksdal.

Vant klipper han ner perennerna med häcksaxen och river bort ogräset.

– Ute i naturen sköter sig allt självt. Löv och kvistar ligger kvar och multnar ner till jord, gräver du i skogen så hittar du garanterat jord 5–15 centimeter ner. Men i rabatterna rensar vi gärna bort det som egentligen skulle skött jordförbättring, säger Bosse Rappne.

Foto: Björn Lindahl
Jordens ska vara lättarbetad och släppa igenm luft och vatten till växternas rötter.

I svenska villaträdgårdar har jorden ingen näringsbrist, det jordförbättringen gör är att få till en bra struktur. Jorden ska vara lättarbetad och växternas rötter ska få både luft och vatten.

– Använder du konstgödsel så kan det bli grönt och fint på kort tid men det du egentligen gör är att du dödar jorden. Det viktiga mikrolivet försvinner. Mikrolivet är det som sköter själva nedbrytningen, maskarna tar en tugga här och där sedan kommer gråsuggan och olika svampar som hjälper till att bryta ner växtmaterialet till kompost. Ser du att det är mask i jorden när du gräver så är det bra, säger Bosse Rappne.

Foto: Johnér
Maskar gör stor nytta, var rädd om dem.

Det är det bruna guldet, jorden, som är så viktigt. Använder du konstgödsel så påverkar det inte jordens struktur och det är ju det du vill. Har du fått till en lös struktur är det enkelt att dra omkull ogräset med en stigbygelhacka, är jorden hård får du slita i timmar med att försöka få upp rötterna.

– Ogräs etablerar sig väldigt fort, ta alltid bort det innan det börjar blomma och framförallt, innan det går i frö. Gör du inte det sägs det att du får rensa i sju år för att komma tillbaka till samma utgångsläge, säger Bosse Rappne.

Har du välrensade rabatter kan du låta klippet ligga kvar i rabatterna och förmultna. Lämnar du ogräs under kommer blir det svårt att rensa bort det när det växer upp.

När perennerna är nerklippta och ogräset hyfsat bortrensat räfsar Bosse ihop allt och lägger i en hög.

Foto: Björn Lindahl
Räfsa tidigt så har du inte sönder de växter som kommit upp.

– Du behöver inte vara rädd att du räfsar sönder något när bladen är så små, väntar du får du vara försiktig och det tar lite längre tid, säger Bosse Rappne. Böset lägger du på komposten så blir den till riktigt bra jord om ungefär två år.

Nu är det dags för jordförbättringen. Kogödsel och barkmull är bäst, och kompostjord förstås. Har du tung lerjord lägger du vartannat år på barkmull och vartannat år kogödsel. Lägger du på kogödsel varje år kommer jorden till slut att ”filta” sig och bli svårarbetad. Kompost kan du tillsätta när som. Har du sandjord, som lätt dränerar för mycket, lägger du på kogödsel som innehåller torvmull så behåller jorden vattnet längre.

Foto: Björn Lindahl
Strö ut ett tunt lager barkmull.

– Vi skulle inte klara frilandsodlingen här på Ulriksdal om vi inte jordförbättrade, säger Bosse. Växterna skulle helt enkelt få syrebrist eftersom vi har lerjord.

Bosse strör ut några säckar barkmull i rabatten och börjar fördela ut mullen med baksidan av en kratta.

Foto: Björn Lindahl
Använd krattans baksida när du fördelar ut mullen.

– Vänder du på krattan glider den lätt över ojämnheter, vänder du den rätt fastnar den hela tiden i marken, förklarar Bosse. Det här lagret ska vara tunt, 2–3 centimeter, det orkar alla växter ta sig upp igenom. Lägger du på ett tjockare lager, 5–10 centimeter överlever de inte.

Vitsen med att lägga jordförbättringen på ytan är att om du till exempel har kompost som inte brunnit klart och du vänder ner den i jorden går det åt energi och kväve som växterna behöver för att växa. Ligger det i stället på ytan är det inget problem.

– Det här är allt jag behöver göra, säger Bosse Rappne och ser nöjd ut. Åtta kvadratmeter, det tog drygt 20 minuter och nu har vi de bästa förutsättningar för en prunkande rabatt i sommar.

Foto: Johnér
En pumpa på komposten skyndar på komposteringen.

4 smarta tips för komposten

  1. Pallkragar är perfekt att använda till en kompost, bygg på så många du behöver och ta bort om det blir mindre material till komposten något år.

  2. Gör inte en kompost av galler, då blåser det rakt igenom och det blir garanterat för torrt och förmultningsprocessen stannar av.

  3. Plantera en pumpa på toppen av komposten, bladen ger skydd och det blir fortare jord.

  4. Ställ komposten så den är enkel att komma åt, gärna mitt i grönsakslandet. Då är det inte lika jobbigt att fylla och tömma den.

Bosse Rappne: Möt våren – med vackra krukorna 02:06
ARTIKELN HANDLAR OM