Piloternas bilder på ryska planen

Försvarsexperten: Ryssland vill återta rollen som stormakt

1 av 4
Försvarets bild från 4 september 2012 Här är försvarets egna spaningsbilder tagna nära det svenska luftrummet. Ett ryskt flygplan av modell SU-24 befann sig nära svenskt luftrum i september i fjol. SU-24 är ett sovjetiskt attack- och bombflygplan.
NYHETER

Här närmar sig ryska strategiska bombplan Sveriges gränser.

De unika bilderna är tagna av Försvarsmaktens piloter – på spaningsuppdrag.

– När Ryssland satsar ser vi en ökad aktivitet, säger överstelöjtnant Mats Brindsjö.

Anders Silwer.

Svenska Dagbladets avslöjande om den svenska beredskapen har väckt starka reaktioner.

Många frågar sig hur bra det svenska försvarets incidentberedskap egentligen är.

Trots att Sverige kände till att ryska övningar skulle äga rum tycker Stefan Ring, militärstrategisk expert och generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen, att flygplan skulle ha skickats upp – som en markering.

– Markerar vi vår närvaro talar vi om att Östersjöområdet också ligger i vårt intresseområde och sänder en signal till Ryssland om att ”vi vet var ni är, vi vet vad ni gör och här ser ni oss”, säger han.

”Helt vanlig övning”

Något Anders Silwer, försvarets insatschef, tonade ner under gårdagen.

– Vi har naturligtvis gjort bedömningen att det inte skulle vara någon attack mot Sverige. Det var en helt vanlig flygövning, sa han under en presskonferens på Försvarshögkvaretet i Stockholm.

– I 90 procent lyfter vi inte av medvetna val, vi lever i en tid då det finns andra sätt att få information på än att skicka upp plan.

Enligt försvarets egna uppgifter skedde 190 gränsöverträdelser av svenskt luftrum 2012. De flesta gällde missade förhandsanmälningar, enligt Försvarsmakten.

– Det är formalia som man har missat, men det räknas inte som en kränkning, säger Therese Fagersted, informatör vid Försvarsmakten.

Olika nationaliteter

Men enligt Gotlands Allehanda skedde åtta av överträdelserna med militärt registrerade flygplan.

Bland annat passerade ett militärt amerikanskt transportplan, ett estniskt jetplan, och två ryska militära transportflyg-plan olovligen svenskt luftrum, rapporterade tidningen i februari.

Tre månader tidigare, i nov­ember 2012, publicerade Försvarsmakten för första gången sedan kalla kriget bilder på flygplan som svenska piloter regi­strerat nära svenskt luftrum mellan 2011–2012.

På bilderna syns bland annat det ryska attack- och bombflygplanet Suchoj Su-24 som fotograferades den 4 september 2012, det ryska bombplanet Tu­polev Tu-22 som dokumenterades ett knappt år tidig­are och det amerikanska stridsflygplanet Phantom som befann sig nära svenskt luftrum strax efter nyåret 2012.

Mats Brindsjö, överstelöjtnant och chef för en av Sveriges luftstridscentraler som övervakar svenskt flygrum, bedömer att aktiviteten har ökat över Östersjön de senaste tre, fyra åren.

– Parallellt med artiklarna som skrivs om att Ryssland satsar mer på sin försvarsmakt ser vi en ökad aktivitet, säger han.

Brindsjö får medhåll av Peter A Mattsson, universitetslektor vid försvarshögskolan:

– Det är en maktkamp som Ryssland håller på med. Det finns ett spel mot Östersjöstaterna, varav Sverige och Finland är två av dem. Ryssland vill bli en regional stormakt igen.

”Oerhört potenta”

Mattson menar att långfredagens händelser inte var unika.

– Vi vet från öppna källor att Tu-22M Backfireplan patrullerade över Östersjön vid två tillfällen redan 2012. Det är gamla maskiner, men oerhört potenta, säger han.

Mot bakgrund av den ökade aktiviteten är Stefan Ring förvånad över att svenska flygplan inte skickades upp under långfredagen.

– Det skickar en signal till Ryssland om att vi inte bryr oss, vi behöver visa en militär närvaro på ett annat sätt än vi gjorde nu. Det är ett exempel på att vi kanske intagit en lite för låg attityd till den ökande militära insatsen i Östersjön, säg­er han.

Politikerna om ryssarnas flygövningar vid svenskt territorium

Försvarsminister Karin Enström (M):

– Försvarsmakten ska upprätthålla en incidentberedskap och sedan är det naturligtvis så att den exakta utformningen av den incidentberedskapen är inget som ska kommenteras offentligt. Försvarsmakten får göra bedömningen i den enskilda situationen, säger Enström som inte vill säga om försvaret gjorde fel eller inte.

Utrikesminister Carl Bildt (M):

– Vi reagerar inte på allting. Vi är inte uppe på allting. Det ska man inte göra. Flygvapnet går upp när det finns speciella skäl att gå upp.

Cecilia Widegren (M), vice ordförande i försvarsutskottet:

– Varför de inte haft bemanning den aktuella natten, den frågan ställer jag också så klart till Försvarsmakten. Vi har jobbat med analys av vårt närområde sedan i höstas och själv har jag varit på plats i Ryssland tre gånger de senaste fem månaderna för att med egna ögon på plats samtala med allt från soldater och officerare till utrikesministrar och oppositionella i samhället för att försöka få en helhetsbild av den modernisering som genomförs av de militära planerna, och vad de kan innebära för oss.

Torbjörn Björlund (V), ledamot i försvarsutskottet:

– Jag tycker i det här fallet att det var bra att man inte gick upp, till skillnad mot Nato. Som det är i dag finns det en tendens att man övervärderar Rysslands kapacitet. Ryssland är ett hot i framtiden, men inte i dag.

Mikael Jansson (SD), ledamot i försvarsutskottet:

– Det förvånar mig att planen stod kvar, men hur Försvarsmakten bedömt situationen kan jag inte svara på. Vi får höra vad de har för förklaring.

Allan Widman (FP), försvarspolitisk talesperson, säger att det är allvarligt att Sverige inte reagerade:

– Om det är som SvD skriver, att man inte från svenskt håll gått upp för att skydda svenskt luftrum så är det djupt allvarligt. Det är inte bara en rättighet att skydda det svenska luftrummet, det är en skyldighet. Det finns anledning till kritik.

Peter Rådberg (MP), talesperson i försvarsfrågor:

– Jag är förvånad, vi har fått information i försvarsutskottet att man ofta är uppe och visar närvaro och ibland motar bort flyg utifrån.

Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) säger till TT att det inte finns något försvar för att incidentberedskapen inte fungerade.

– Det är synnerligen allvarligt. Den ska kunna fungera vilken dag som helst på året.

Cecilia Wikström (FP), ledamot av EU-parlamentet:

– Regeringen bör omedelbart tillsätta en utredning för att förbereda ett fullvärdigt svenskt medlemskap i Nato. Det har nu visat sig att vi är oförmögna att själva möta ett hot av det här slaget.

ARTIKELN HANDLAR OM