Hetast i höst: Klimathotet

Professor: Jag är jätteglad - men sluta med katastrofrubrikerna

NYHETER

Dramatiska klimatkampanjer i tidningarna. Larmrapport på larmrapport om översvämningar, hetta och ekonomisk kollaps. Al Gores apokalyptiska klimatfilm på biograferna.

Hösten 2006 kommer att gå till historien som tiden då klimathotet hamnade i strålkastarljuset.

– Jag är jätteglad att frågan är etablerad, säger docenten och klimatforskaren Björn-Ola Linnér till TT.

– Men i det långa loppet är det bra om vi kan undvika att framhålla de apokalyptiska rubrikerna. Om det värsta scenariot inte inträffar kan vi få en rekyl som ger skeptikerna ammunition att skjuta tillbaka mot oss.

Linnér ser en rad skäl till att klimathotet uppmärksammats just i höst: Dels har forskarvärlden fått allt bättre vetenskapliga belägg för att människan verkligen påverkar klimatet. Dels har väderkatastrofer som orkanen Katrina fått människor att förstå att klimatförändringar drabbar även den rika världen. På en politisk nivå inser många ledare att det nu är bråttom att få till ett avtal som kan ta vid efter Kyotoprotokollet – därför skapas opinion, bland annat genom rapporter som den brittiska Sternrapporten.

– Inte minst Al Gore och Tony Blair har bidragit till att rikta uppmärksamheten mot klimatfrågorna. Det har fått effekt, konstaterar Linnér.

Samtidigt varnar han för att man, i sin iver att övertyga, för ofta tar till det värsta scenariot.

– Även det mest optimistiska scenariot i Sternrapporten har konsekvenser som är allvarliga nog, säger han.

– Våra kostnader för att minska utsläppen av växthusgaser nu är en nödvändig investering, den kan ses som ett pensionssparande.

Christina Magnergård Bjers/TT (_)

ARTIKELN HANDLAR OM