Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKultur
Torsdag 22 april 1999
  

Milosevic, från klient till demon
John Pilger om spelet bakom Clintons och Blairs ”moraliska korståg”


”Människans kamp mot makten”, skrev Milan Kundera, ”är minnets kamp mot glömskan.” Tanken att Natos bombningar har att göra med ett ”moraliskt syfte” (Tony Blair) och ”humanitära principer som vi anser okränkbara” (Bill Clinton) utgör en förolämpning både mot vårt minne och vår intelligens. Den amerikanska attacken mot Jugoslavien började för mer än tio år sedan, när Världsbanken och Internationella valutafonden satte igång att förstöra den mångetniska federationen med hjälp av dödliga doser av utlandsskuld, ”marknadsreformer” och påtvingad fattigdom.
  Miljontals arbetstillfällen eliminerades; bara under 1989 avskedades 600 000 arbetare, nästan en fjärdedel av arbetskraften, utan något avgångsvederlag. Men den klart viktigaste ”reformen” var avskaffandet av det ekonomiska stödet till Jugoslaviens sex delrepubliker och deras återkolonisering under västerländskt kapital. Tyskland visade vägen genom att stödja sin nya ekonomiska koloni Kroatiens utbrytning, med tyst godkännande från övriga EG. Brödramordets fackla hade tänts och att en opportunist som Milosevic skulle flytta fram sina positioner var oundvikligt.
  Trots det ansvar han hade för blodsutgjutelsen i Bosnien blev ”reformpolitikern” Milosevic en favorit bland högt uppsatta tjänstemän i det amerikanska utrikesdepartementet. Och i utbyte mot att han ställde upp på den amerikanska uppdelningen av Bosnien i Dayton 1995 mottog han försäkringar om att han själv skulle få behålla Kosovo. ”President Milosevic”, sade Richard Holbrooke, USA:s speciella sändebud, ”är en man som vi kan göra överenskommelser med, en man som inser hur verkligheten ser ut i det forna Jugoslavien.” Kosovos befrielsearmé avfärdades av utrikesminister Madeleine Albright som ”terrorister och inget annat”. I oktober förra året lade amerikanerna fram en proserbisk ”fredsplan”, som skulle ha gett kosovoalbanerna betydligt mindre autonomi och frihet än de hade under den gamla jugoslaviska federationen.
  Men detta avtal föreskrev, och det var en avgörande punkt för USA:s del, att Nato-trupper skulle besätta Kosovo. När Milosevic protesterade mot att behöva acceptera utländska trupper på sin mark förvandlades han plötsligt, liksom Saddam Hussein före honom, från klient till demon. Han betraktades nu som ett hot mot den strategi för Balkan och Östeuropa som Washington lagt fast efter kalla kriget. Nato har ersatt FN som instrument för USA:s strävan efter global maktutövning, och enligt organisationens Membership Action Plan ska Albanien, Makedonien, Rumänien, Slovenien och Slovakien länkas till Nato.
  Liksom Polen, Ungern och Tjeckien före dem ska dessa utfattiga länder tvingas delta i en militär upprustning till en kostnad av 22 miljarder pund. De som huvudsakligen gynnas blir världens dominerande militärindustrier i USA och Storbritannien. Kontrakten för stridsflygplan är ensamma värda 10 miljarder pund.

På samma sätt som 1991 års ”moraliska korståg” i Persiska viken, under vilket 200 000 människor slaktades, däribland just de minoriteter västvärlden påstod sig försvara, erbjuder terrorbombningarna av Serbien och Kosovo en värdefull möjlighet för den angloamerikanska militärindustrin att testa sina vapen. Amerikanerna använder nu, utan att det rapporteras i pressen, en senare version av den missil innehållande utbränt uran som de testade i södra Irak, där förekomsten av barnleukemi och missbildning av foster har nått samma nivåer som i Hiroshima. Det brittiska flygvapnet använder sig av BL755, en multipelbomb som i själva verket inte alls är en bomb utan en landmina som släpps från luften - en del läsare minns kanske Blair-regeringens ”förbud” mot landminor. Efter att den släppts från luften exploderar BL755-bomben, och sprider ut dussintals små spindelformade minor. Dessa sprids över ett stort område och dödar och lemlästar människor som trampar på dem, i synnerhet barn.

Storbritanniens nya militärindustriella komplex, som Margaret Thatcher byggde upp och som skattebetalarna subventionerar genom stöd till forskning och utveckling och fördelaktiga lån till vapenhandlande diktaturer, utgör ett centralt inslag i Blairs politiska projekt. Varje gång som ”nya” labours regering har inbjudit storföretagsamheten till samarbete har vapentillverkarna eller deras representanter stått längst fram i kön. Ett av de företag som gett omfattande stöd till ”nya” labour är Raytheon, tillverkare av patriotmissilen och nu kontrakterad av försvarsdepartementet för produktion av stridsvagnar. Fler militära kontrakt har undertecknats av den ”etiska” Blair-regeringen än av de konservativa; och två tredjedelar av den brittiska vapenexporten går till regimer med förfärande brott mot de mänskliga rättigheterna på sitt samvete - exempelvis diktaturen i Jakarta, som just nu sänder ut dödsskvadroner i syfte att sätta stopp för Östtimors utveckling mot självständighet.
  Ja, det är i själva verket ingen överdrift att påstå att vapen som tillhandahållits av Storbritannien har orsakat motsvarigheten till Dunblanemassakern flera gånger om i Östtimor. Förra året utlovade försvarsministern George Robertson personligen, åt den brittiska vapentillverkaren Courthold Aerospace, en affärsuppgörelse med Indonesiens specialstyrka Kopassus, vars befälhavare, general Prabowo, Robertson beskrev som ”en upplyst officer med ett genuint intresse för mänskliga rättigheter”. Kopassus är den Waffen-SS-liknande specialstyrka som gick i täten under invasionen av Östtimor, som mördade två australiensiska tv-reportageteam och som är ansvarig för de värsta grymheterna på det olagligen ockuperade territoriet. Den ”upplyste” generalens namn stinker så högt att när hans svärfar, tyrannen Suharto, störtades från sin tron förra året så fick även generalen sparken.
  Likheterna mellan Kosovo och Östtimor är slående. Inga bomber kommer emellertid att falla över Jakarta. De skulle i så fall kunna träffa de lokala kontor som öppnats där av British Aerospace (leverantör av maskingevär och Hawk-bombplan) och Defence Export Sales Organisation, Blair-regeringens officiella representant för dödsbringande handel.

John Pilger
Översättning: Tor Wennerberg


Kontakta kulturens web-redaktion:
Har du frågor som rör sidornas innehåll eller kulturens policy? - Maila hit!
Rör frågorna tekniska problem, uppdateringar eller saknade sidor? - Maila då hit!