Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKultur
Torsdag 6 maj 1999
  

Tre naiva frågor om kriget


Den första: första världskriget bestod i första hand av en soldaternas massaker. Andra världskrigets slakt drabbade både civilbefolkning och militärer. Den nu aktuella konflikten i Jugoslavien har drabbat, åtminstone enligt den information som står till buds, enbart civilbefolkningen, albaner och serber. När bomberna faller över folken säger man att det är oundvikligt i ett krig att även oskyldiga offer träffas. Man hör exempel från de allierades bombningar för att stoppa Nazi-Tyskland under andra världskriget. Men som alla vet, i detta rike krossades också dess armé.
  Den serbiska armén verkar dock märkligt frånvarande från de krigsbilder som sänds i västvärldens tv-kanaler. Några serbiska soldater har vi knappast kunnat notera - i varje fall inte på våra tv-skärmar. De syns bara inte - möjligtvis med undantag från någon polis vid albanska gränsen. Inte många skulle idag kunna säga hur en serbisk uniform ser ut.
  Bortsett från varje annan mänsklig tanke: att förstöra broar, vägar och hus kan säkert betyda en del ur militär synpunkt. Men intrycket är att kriget kastar sig över framför allt dem som inte bär uniform, att det blir ett krig mot en osynlig fiende, som man inte vill eller ens lyckas visa upp för världen. Varför gör man inte en ansträngning och visar att kriget förs mot en armé som ur militär synpunkt är både förfärande och hotfull?

Andra frågan: var är, vad gör, vem är UCK? Finns UCK? Om denna organisation är vad den ger sig ut för att vara, nämligen en befrielsearmé, borde man kunna vänta sig, speciellt nu med tanke på allt flygstöd som ges, att UCK lyckas utföra någon, om än begränsad, militär operation. Mujaheddin i Afghanistan kämpade mot sovjettrupperna utan någon hjälp av den här storleken, men ockuperade städer och byar, som förlorades men återvanns, likaväl som dalgångar eller regioner. Men de angrep hela tiden sin fiende.
   Även den italienska motståndsrörelsen, partisanerna, lyckades, trots den tyska arméns förfärande effektivitet, ta kontrollen över ett område. De ockuperade också samhällen och styrkepositioner. Med Nato:s flygstöd borde det inte vara svårt för en befrielsearmé att kontrollera något område, befria det från fiendens närvaro för att skydda befolkningen. Hur kommer det sig att man aldrig hört att UCK:s män förhindrat en massaker, lagt ett försåt för dem som utför våldshandlingarna, eller åtminstone lyckats gripa någon av dem?
  Det finns de som inleds i den kanske helt felaktiga frestelsen att tvivla på UCK:s verkliga natur och betydelse. Då och då kan man se i tv hur en UCK-man lyder fotografens anvisningar och siktar mot något håll och sedan skjuter - mot någonting man inte vet någonting om. Och de andra - vad gör de?

Tredje frågan: när man bestämde sig för att attackera Serbien, med det deklarerade syftet att skydda albanerna i Kosovo från Milosevic-regimens våld och tvinga denne att sluta med den skändliga förföljelsen, antar jag att man tänkt igenom vad som borde göras för den flodvåg av flyktingar en sådan aktion utan tvivel skulle medföra. Det är omöjligt att tänka sig att ingen hade förutsett allt detta: detta skulle innebära en så otrolig inkompetens att det omöjligt skulle kunna gälla Nato och de länder som tillåter denna organisation att agera.
  Hur kommer det sig att man inte gjort någonting för att angripa detta problem som för varje dag blir att svårare? Hur är det möjligt att USA inte gjort någonting för att resa så mycket som ett tält? Med USA:s enastående organisatoriska kapacitet och gränslösa tillgång till materiel skulle man ju på kort tid kunna bygga fältsjukhus och mottagningscentraler.

Claudio Magris
Översättning: Åke Malm
Copyright: Corriere della Sera

Claudio Magris senaste bok på svenska, Mikrokosmos, utkom i höstas.


Kontakta kulturens web-redaktion:
Har du frågor som rör sidornas innehåll eller kulturens policy? - Maila hit!
Rör frågorna tekniska problem, uppdateringar eller saknade sidor? - Maila då hit!