Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKultur
Onsdag 19 maj 1999
  

Strömstedt: Vem är den starkaste?


Vad är sant om Aftonbladet? Vad har LO sålt till Schibsted? Sin själ? Vad har LO behållit? Sin själ? Hur mycket i överenskommelsen är offentligt? Hur mycket är hemligt – för tidningsläsarna, LO-medlemmarna, Aftonbladets medarbetare?
  I en artikel om socialdemokratins bekymmer som tidningsägare skrev jag den 12 maj här på sidan:
  ”Är det dessutom sant att LO:s inflytande över Aftonbladet är tidsbegränsat och knutet till den nuvarande politiske chefredaktörens kontrakt riskerar den socialdemokratiska reträtten i Stockholm att bli total.”
  Efter att ha funderat i tre dagar svarar Rolf Alsing muntert (15 maj) att risken är ingen. LO:s inflytande är ohotat. Själv tänker han sitta till 2013.
  Och om han dessförinnan faktiskt blir landshövding i Karlstad? Vad händer då? Vem tillsätter hans efterträdare som Aftonbladets politiske chefredaktör – eller låter bli att tillsätta en efterträdare som politisk chefredaktör? Vem är den aktiva ägaren? Schibsted? LO? Vem är den passiva? Är – med ett annat språkbruk – den ena partens aktier starkare än den andras? Vem är offensiv, vem är defensiv? Har LO kvar en initiativrätt t ex i redaktörsfrågor eller är den rätten förvandlad till, säg, en vetorätt? Hur fungerar en sådan vetorätt, i en Schibsteddominerad styrelse? Hur ofta fungerar den? Hur länge?
  Många frågor. Ännu få svar.
  Hur beskrivs i överenskommelsen Aftonbladets publicistiska och politiska identitet?
  Eftersom Alsing ska svara för den till 2013 är hans tolkning av en viss betydelse.
  ”Min framtidsdag är ljus och lång” sjöng Nils Frykman i den värmländska folkrörelsen. Rolf Alsing sjunger med. Det gläder oss alla.
  Vad vi vill se är den egentliga sångtexten, och melodin, i LO:s och Schibsteds gemensamma sångbok.

Bo Strömstedt

Alsing: Samma inriktning nu som då
Bo Strömstedt, chefredaktör emeritus på Expressen, oroar sig för Aftonbladets framtid.
  Det är rörande men samtidigt en aning förbryllande.
  Av kvällstidningarna är det inte Aftonbladet som de senaste åren snavat och snubblat.
  Expressen har under nittiotalet med en Bonnierdominerad styrelse tappat 250 000 exemplar i upplaga, åstadkommit en förlust på 500 miljoner kronor och bytt redaktionell ledning fyra gånger.
  På Strömstedts insinuanta frågor kan jag svara kort:
  LO sålde 49,9 procent av aktierna till den nors-ka koncernen Schibsted och gav Aftonbladet nya ägare som ekonomiskt och publicistiskt är minst lika starka som Expressens. Det är klart att detta irriterar familjen Bonnier och därmed också Strömstedt.
  Aftonbladet har samma redaktionella riktlinjer i dag som före april 1996 då Schibsted gick in som ägare. Av riktlinjerna framgår till exempel att arbetarrörelsens grundvärderingar ska avspeglas på ledarsidan och, inom vida ramar, på kultursidan.
  Schibsted och LO visade häromåret hur ett skifte på en chefredaktörspost i Aftonbladet ska gå till. Anders Gerdin efterträdde Thorbjörn Larsson som chef för allmänna redaktionen. Det gick snabbt och smidigt, och styrelsens ledamöter var helt enhälliga i beslutet. Så kommer det bli också, om de en vacker dag ska utse en ny politisk chefredaktör för tidningen.
  Strömstedt och Expressen vill i detalj veta vad Aftonbladet har för strategiska planer. Jag är en öppen och generös natur, men om sanningen ska fram finns det ändå gränser för hur tillmötesgående jag vill vara mot dem.

Rolf Alsing


Kontakta kulturens web-redaktion:
Har du frågor som rör sidornas innehåll eller kulturens policy? - Maila hit!
Rör frågorna tekniska problem, uppdateringar eller saknade sidor? - Maila då hit!