ÅSIKT

Gun Kessle är död

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Fotografen och konstnären Gun Kessle dog i går, 81 år gammal.
KULTUR

■ ■Jag visste ju att Gun Kessle, till och från, hade varit sjuk de senaste åren. Nu hade hon inte ens kört bil på länge, låg nerbäddad i huset i Skinnskatteberg, omskött av maken Jan Myrdal.

Men att hon skulle dö.

Att den här pigga, roliga, arga människan bara skulle försvinna vid bara 81 års ålder ... det kom som en chock i går.

Gun Kessle var internationellt känd fotograf och konstnär. Hon var också, sedan 51 år, en del av teamet Myrdal/Kessle. Resenärerna som gjorde Att leva i kinesisk by och Kvinnoliv i kinesisk by, som dokumenterade de dödas dag i Mexiko och kyrkokonst i Frankrike, som samlade affischer och ställde ut meccano och bilder från Afghanistan.

Gun Kessle var den som körde bilen, vare sig de gjorde en vinraid i Frankrike eller tog sig fram igenom obygder långt borta. Körde och, tror jag, bestämde vart, hur, när.

Och det var hon som för längesedan, när hon och Jan Myrdal ställt upp tältet i någon öken, åkte för att proviantera – och kom tillbaka utan cigaretter till Jan.

”Du ska inte röka”, sa hon. ”Visa att du är en man och inte ett kräk!”

Jan klättrade på väggarna ett par dagar. Men han rökte aldrig mer.

Jag talade ofta i telefon med Gun. Hon var skarp i repliken, drastisk, nyfiken. Och talade vi inte direkt med varandra hördes hon där i bakgrunden, med invändningar och faktauppgifter.

Maten var viktig och Gun visste hur den skulle tillredas. Jag minns en cassoulet på innergården till huset i Läggesta ... egenimporterade rödviner av bästa sort, champagne ... vinkännarna Myrdal och Paulrud. Och ett kort avbrott i långlunchen: på grusvägen utanför stod plötsligt en långtradare. Det var Myrdals Eiffeltorn i meccano som kom tillbaka från utställningen i Paris.

Vi kånkade in lådan, Gun fixade efterrätten, det talades om människor och idéer och händelser. Gun hade koll på det mesta. Calvados till kaffet.

Gun och Jan talade inte i onödan om känslor. I ett tv-program refererade de till varandra som någon sorts reskamrater.

Kamrater, ja. Men kamrater med stor kärlek till varandra.

Nu är hon borta. Det är svårbegripligt.