ÅSIKT

Högern kidnappar Martin Luther King

Kristoffer Viita om arvet efter medborgarrättskämpen

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
I april är det 50 år sen Martin Luther King mördades.
KULTUR

I år är det 50 år sedan mordet på Martin Luther King Jr. 

Pastorn och medborgarrätts­ledaren hyllades överallt under helgen för Martin Luther King-­dagen. Många frågade sig vad Martin Luther King hade gjort om han fortfarande levde i dagens polariserade klimat? Hiphoptidningen Complex påminde om ett 12 år gammalt avsnitt av den animerade serien Boondocks med en parallell verklighet där King överlevt, fått en biopic av Oliver Stone och säger att han ska flytta till Kanada för att folk blivit för lata för att bry sig om hans idéer.

Tidskriften The New Yorker gissade att King 2018 hade följt de afro­amerikanska fotbollsstjärnornas exempel, som går ner på knä för att protestera mot rasistiskt polisvåld. Medlemmarna i liberala pratprogrammet The View trodde att King skulle stödja Black lives matter och att Donald Trump aldrig kunnat bli president om King överlevt för att fortsätta sin aktivism.

Samtidigt rapporterade Fox News-högern om svarta amerikaner som stödjer Trump och om demokrater som attackerat King. Till och med porrsajten pornhub.com klistrade ett porträtt av King bredvid sin logga. Det nostalgiska skimmer som förknippas med King gör hans arv lätt att kidnappa. 

Utställningen King in New York på Museum of the city of New York öppnade också i helgen. Bekanta fotografier av King i talarstolen, möten med religiösa ledare, journalister, och aktivister i Harlem där hans legendariska ”I have a dream”-tal planerades. Flera fotografier visar dock King tillsammans med representanter för kommunistpartiet. Kings starka sympatier med vänsterrörelsen gör högerns försök att kidnappa honom i dag särskilt bisarra.

Kanske för att Kings sista år i ­livet är en period som ofta överskuggats. Utställningen uppmärksammar hur Kings arbete i New York kopplade rasismen mot afroamerikaner till andra sociala frågor som fattigdom och effekterna av Vietnamkriget. 

Ett foto fångar hans ansikte innan ett anti-krigstal framför FN 1967 och visar King försjunken i tankar, med ett uttryck som signalerar oro, snarare än den fasta övertygelse vi är vana att se. 

Problemet med utställningen är att det inte finns någon brygga mellan då och nu. 

I en tid när Amerikas fattiga vita och svarta polariseras av en orange populist borde inte relevansen för Kings socialism och antirasism underskattas.

ARTIKELN HANDLAR OM