ÅSIKT

Kan de inte dömas blir de aldrig fria

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

JAN MYRDAL om en rättsskandal i vardande

Nu kan vi notera ett svårt rättsligt skov. I Förenta staterna begär underrättelsetjänsten, CIA, och försvarsdepartementet, Pentagon, att Vita huset beslutar om en permanent lösning för alla de fångar man varken kommer att frige eller - då det inte finns bevis mot dem - kunna överlämna till någon domstol i Förenta staterna eller i något annat land.

Till Washington Post säger Pentagons talesman Bryan Whitman att då det världsomspännande kriget mot terror är en ansträngning på lång sikt är det förnuftigt att undersöka fångförvaringslösningar.

Bryan Whitman undrar vad man skall göra med dem i längden. Det tillkommer ju därtill i Förenta staternas världsomspännande militära aktioner ständigt nya sådana fångar mot vilka inga hållbara bevis gives.

Svaret blir att bygga nya fängelser på de olika håll i världen där Förenta staterna har militär och politisk kontroll. Fängelser vilka skall stå under Förenta staternas suveränitet att användas till att livstidsförvara just sådana märkliga fångar mot vilka varken finns bevis eller dom.

Att politiker i stater av vårt slag inte visar tecken på upprördhet är inte konstigt. De föreslagna brittiska terrorlagarna liksom den svenska terrorlagstiftningen är av samma karaktär som Förenta staternas fångprojekt; också i Sverige kommer att krävas fängelser av nytt slag för misstänkta som aldrig får veta vad de misstänks för och mot vilka säkerhetstjänsten inte har bevis som räcker till rättegång och dom. Alla kan ju inte utvisas med CIA:s hjälp.

Men det bör påpekas att detta med att byggas specialfängelser för sådant folk som inte får vetskap om varför de hålls fångna på livstid och mot vilka säkerhetsorganen själva inte har verkliga bevis skapar ett nytt skov i det skred där det som högtidligt kallats rättssamhälle nu sakta förvandlas till ett helt annat samhällslandskap.

Det är principer långt äldre än den borgerliga revolutionens medborgarrättigheter som nu upphävs. I Sverige formulerades de i skrift redan i Södermannalagens stadga om konungaval år 1335; förarbetet till vår första skrivna grundlag Magnus Erikssons landslag femton år senare.

Förutsättningen för att allmogen skulle erkänna en konung var att denne svor en konungaed. Bröt han eden upphörde allmogens skyldighet att visa honom trohet. Så här lyder det tredje stycket i den konungaeden (med nutida stavning):

"§ 3. Tredje artikeln är att han skall vara all sin allmoge trogen och trofast, så att han icke skall fördärva någon, fattig eller rik, på något sätt till liv eller lemmar, utan att han är lagligen förvunnen, så som lagen säger och rikets rätt; icke heller skall han på något sätt taga något gods från honom, utom enligt lag och efter laga dom, så som förut är sagt."

Läs detta noga! Det är det rättsligt centrala i vår tradition. Själva grunden för det klassikerna kallade samhällsfördraget. Visst kunde det brytas. På 1500-talet och 1600-talet sattes i Frankrike politiskt misshagliga med ett kungligt Lettre de cachet på fästning. Den 28 februari 1933 lät den nya Hitlerregeringen i Tyskland utfärda den förordning till skydd för folk och stat varmed det äldre skyddshäktesinstrumentet befriades från varje krav på bevisning och domstolsprövning vilket juridiskt möjliggjorde den stora koncentrationslägerexpansionen.

Jan Myrdal