Håll ångan uppe

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Kristofer Ahlström om steampunken – och drömmen om en ljusare framtid

Häromveckan skulle världen gå under. Nu blev bevisligen testet av partikelacceleratorn i Schweiz inte fullt så dramatiskt som många befarade, men den skräck för modern vetenskap och teknologi som omgärdade rapporteringen sade mycket om vår samtid och kanske något om varför subkulturen steampunk plötsligt blivit så populär.

All bra science fiction säger något om dagens samhälle. För steampunk innebär det att man tar samtidens teknofobi och backar så långt på tidsaxeln att man till slut parkerar tvärsöver industrialismen och den viktorianska eran. Steampunk har tagit sitt namn från dåtidens teknik, när ångmaskinen var den drivande motorn.

En av tidens största romaner, Mary Shelleys Frankensteins monster, präglades av samma rädsla för teknologiska landvinningar och vetenskaplig hybris som går igen i våra dagars debatt om teknologi och miljöförstöring, och då är det logiskt att söka trygghet i mässing, ventiler och kugghjul. Gammalmodig och lättbegriplig ingenjörskonst. Den övergripande matinékänslan som den bär med sig från föregångarna Jules Verne och H G Wells blommar nu i den moderna popkulturen: titta på designen i bioaktuella filmen Hellboy 2 eller tv-spelet Bioshock, som även det ska filmatiseras. Inom manga- och animeserier har steampunk-estetiken länge varit dominerande, särskilt i filmer som Katsuhiro Ôtomos Steamboy eller Hayayo Miyazakis Nausicaä och Castle in the sky. Eftersom Japan moderniserades extremt snabbt har landet fortfarande ett behov av att behandla mötet mellan hantverkssamhället och industrialiseringen.

Även inom modevärlden har ångpunken gjort avtryck. Balenciagas touch från ifjol följdes i år upp av Alexander McQueens höstkollektion.

Viktoriansk, romantisk design matchas med strama, militära snitt, korsetter och vapenrockar.

– Rörelsen representerar en återgång till tiden när teknologin var fattbar, när du kunde laga ditt eget fordon om du behövde, säger Ann VanderMeer, författare och en av redaktörerna för nyutkomna litteraturantologin Steampunk (2008). Att vapenutveckling är det område som gör de största teknologiska framstegen i dag gör att steampunk också får representera en nästan religiös tröst om återuppståndelse. En sorts postapokalyptisk feelgood. Eftersom den är retroteknologisk innehåller den en hoppfull känsla av återuppbyggnad: man börjar på noll och strävar mot en ljusare framtid.

Överhuvudtaget har steampunk en mycket positivare världssyn än den mer dystopiska cyberpunken. Världen gick kanske inte under förra veckan, men steampunken har definitivt tagit den i besittning.

Kristofer Ahlström

Publicerad:

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturredaktion guide till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.