ÅSIKT

Sí – en seger för de fattiga

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Bolivianska kvinnor jublar efter segern.
KULTUR

I söndags röstade drygt 60 procent av väljarna i Bolivia ja till det nya grundlagsförslaget, som innebär stärkta rättigheter för landets indianska majoritetsbefolkning, jordreform och fortsatt demokratisering. 

”Dom vill driva ut Gud ur Bolivia” varnade den kristna högern i en tv-sänd reklamfilm, som också påpekade att om Jesus hade fått rösta hade han röstat nej. Detta eftersom den nya grundlagen skiljer kyrkan från staten och dessutom förbjuder diskriminering på grund av kön och sexuell läggning.

Redan på valnatten började den bolivianska högern och de utländska journalisterna komma med bortförklaringar till valförlusten. Kanske var det alfabetiseringskampanjens fel? I december 2008 kunde Bolivia som tredje latinamerikanska land (efter Kuba, 1961, och Venezuela, 2005) förklaras fritt från analfabetism. 

Många menar att alfabetiseringen bara genomfördes för att skaffa fler röster åt Evo Morales vänsterregering som har sitt starkaste stöd just bland de grupper som nu fått lära sig läsa och skriva.

Och på sitt eget förvridna sätt har förstås kritikerna en poäng. Latinamerikas demokratisering och Latinamerikas vänstervridning förutsätter varandra. På samma sätt som arbetarna i Sverige drev igenom den allmänna rösträtten fullt medvetna om att det skulle innebära sämre valresultat för högern och bättre för socialdemokraterna. När demokratin fungerar som bäst blir den just vad redan Platon varnade för – massornas tyranni.

Ju fler bolivianska fattiga som lär sig läsa, som lägger sig i politiken och går och röstar – desto mer kommer den gamla elitens makt att minska. Och i samma takt undergrävs orättvisorna, sexismen, homofobin och det rasistiska samhällssystem som präglat Bolivia under de senaste 500 åren.

Kalle Holmqvist