ÅSIKT

Med en robot på jobbet

Mikael Nyberg om hur automatiseringen har revolutionerat kneget på lagret – till det sämre

avMikael Nyberg

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

1 av 4 | Foto: johanna svensson
Patrik Thorin, klubbordförande: ”92 procent av de fast anställda är med i facket”.

– Vi bygger oljekylare till Volvo och Scania. Förr var vi två vid varje station. Vi kunde snacka och ha skoj medan vi jobbade. Nu har arbetskamraten blivit en robot som du övervakar och matar med material. Man gör samma grej dag ut och dag in.

Han jobbar på en verkstad i Linköping. Sitt namn vill han inte ha utsatt. Yttrandefriheten hänger en anställd säkrast av sig i omklädningsrummet.

Akademiska experter har räknat ut att den nya tekniken berikar arbetet. Robotarna tar över enahanda sysslor. Allt annat lika kommer därför andelen kreativa, utvecklande arbeten att öka. Rutinjobben försvinner, kvar blir det omväxlande och tankekrävande.


Men allt annat förblir inte lika. När företagen introducerar de nya produktionsmedlen fångas nya jobb i den industriella kapitalismens klassiska rutiner.

Från verkstäderna tågar robotarna vidare. Affärskedjor och e-handelsföretag investerar varje år hundratals miljoner kronor i nya, högautomatiserade logistikenheter. Byggtakten fördubblades 2016 till 2018, och det är bara början.


Söder om Jönköping invigde Axfood i december ett nytt Dagablager för leveranser av färskvaror till Willys, Hemköp och andra försäljningsställen i Johnsonkoncernen.

Det finns lager där knappt någon är fackligt ansluten och alla arbetare kommer från bemanningsbolag, men här är det ordning och reda.

– 92 procent av de fast anställda hos oss är med i facket, säger Patrik Thorin, ordförande för Handelsklubben. Vi hade mycket bemanningspersonal inför flytten, nästan 40 procent. Vi ville slippa att säga upp fast personal vid automatiseringen. Nu är vi nere på 12 procent bemanning.

Han var chaufför i många år och jobbade deltid med det fackliga, men nu är han facklig förtroendeman på heltid och suppleant i styrelserna för Axfood och Dagab. Sitt rum har han uppe på kontoret. Han visar runt tillsammans med platschefen Peter Axelsson.


I 14 år rullade jag pall på deltid på KF:s färskvarucentral i Årsta. Det är länge sedan, men något att jämföra med.

Allt är större här. Takhöjden är 12 meter och golvytan 10 700 kvadratmeter. I lagrets vänstra del plockar arbetare för hand varor som ligger i kartonger och udda förpackningar. Det ser ut som i Årsta, men arbetet har ändrat karaktär.

Vi lyfte tio, femton ton om dagen. Till kroppsansträngningen kom tankearbete. Det gick inte att rad för rad följa plocklistan. Då skulle sköra lådor med druvor hamna under 15 kilo tunga kartonger med äpplen. Det gällde att snabbt ögna igenom listan, planera pallarna och veta var minsta böngrodd var placerad. Otaliga små knep förbättrade ackordet.

Orderplockaren måste fortfarande använda huvudet, men tankearbetet är förminskat och fångat i automatikens koder. En syntetröst i örat talar om för plockarna vad de ska göra, och genom en mikrofon ska de ständigt upplysa den artificiella intelligensen om vad de gjort. Det är som att timme efter timme kommunicera med en automatiserad telefonväxel.


Klubbordföranden Patrik Thorin ser ändå positivt på utvecklingen:
– De flesta tycker att det är lättare att jobba nu. De har båda händerna fria, och de kan fortfarande kommunicera med sina kompisar.

Men de mänskliga samtalen kräver ett kommando, och allt gör avtryck i den digitala statistiken.

– Man kan kolla mycket mer nu, förklarar Peter Axelsson. Vid plockningen har vi måltal per timme att nå, och med den nya tekniken kan vi också följa upp våra chaufförer och de som kör skjutmasttruckarna - hur många pallar de lyfter ner och fyller på. Det går att mäta allt.

Intill den manuella plockningen reser sig automaten. Truckförare matar in pallar med kylvaror packade i standardiserade plastbackar. Maskinen fördelar lådorna på brickor som den lagrar i en femton våningar hög stålbur.

Datorstyrda skyttlar och robotarmar fördelar backarna mellan pallar som automatiskt plastas in och rullar ut i andra änden. Arbetare ställer pallarna på uppställningsplatsen och lastar bilarna under natten. Arbetet pågår så gott som dygnet runt, sju dagar i veckan.


Maskinen ska klara 28 000 kollin per dygn. Men hittills har den i snitt inte levererat mer än 13 000. Den tjuvstannar och rullar ut felaktiga pallar medan vi betraktar den.

Backar hamnar på sniskan, etiketter med streckkoder lossnar och buggar i den digitala mjukvaran ställer till det.

En syntetröst i örat talar om för plockarna vad de ska göra

– Vi är fortfarande i en intrimningsfas, säger platschefen.

Automatiken är sårbar och investeringarna riskfyllda. Dagab investerar tre miljarder kronor i ett nytt lager i Bålsta, till ytan tio gånger så stort som lagret i Jönköping. Sex terminaler på andra håll lägger företaget samtidigt ner.

I Jönköping är fördelningen av kollin mellan den automatiserade delen och den manuella 40-60. I Bålsta är målet 80-20.

Robotarna tar över, men de behöver mänskliga hjälpredor och när e-handeln ersätter kundernas plockande i affären tenderar efterfrågan på lagerarbetare och chaufförer att stiga.


– Jag ser också en fördel för individen, säger Patrik Thorin. Att jobba på ett lager kräver mycket mer än för tio år sedan. Hos oss roterar de anställda mellan olika arbetsuppgifter. De lastar, lossar, plockar manuellt och kan också rätta till lådan som hamnat snett i maskinen. Mer avancerade arbetsuppgifter är stimulerande.

Hans bild av utvecklingen är i linje med expertisens visioner. Vad säger företagen som rekryterar arbetskraft till branschen?

Adecco, ett av världens största bemanningsbolag, annonserar efter lagerarbetare till Arlandastad: ”Som person ser vi gärna att du är social, driven och trivs med monotona arbetsmoment och rutinstyrda arbetsuppgifter.”

Academic Work söker personal för uthyrning till XXL:s automatiserade lager i Örebro: ”Som medarbetare på XXL centrallager är du mycket tävlingsinriktad och älskar att utmana dina kollegor i tävlingar som anordnas varje månad.”
Tävlandet är en metod att driva upp arbetstakten där arbetet är enahanda. Nashim Jamshidi jobbade som inhyrd på Shenkers lager i Arlandastad. Hon var snabb och tävlade med sin kompis om att hamna i topp på resultatskärmen.

De vandrade inte runt i lagergångarna. Robotar hämtade i stället hyllorna åt dem. En display och en ljussignal visade vilket fack de skulle plocka ur. Ibland fick Nashim ställa sig på tå för att nå.

Vi har gått från ett ganska fritt jobb till ett statiskt. Det blir som i industrin

– När det var mycket att göra stoppade en packare ner varorna i påsar eller kartonger. Annars fick man göra det själv. Lagerjobb är inte min grej, men att packa var lite kul. Jag älskar att slå in presenter.


Babyshop i Jönköping har liknande plockstationer. Varorna som ska packas levereras just-in-time till arbetaren av robotsystemet Autostore, ägt av Wallenbergarnas EQT.

Ombudsman Magnus Lagerqvist från Transport som tidigare hade avtalet med Babyshop, sammanfattar:

– Vi har gått från ett ganska fritt jobb till ett statiskt. Det blir som i industrin.

”Jag tror att det är början på löpandebandsarbete inom logistiken”, förklarar Roy Perticucci, en av Amazons chefer i Europa.

Ett över hundra år gammalt produktionssätt.

ARTIKELN HANDLAR OM

Robotar

XXL

Axfood