Alla är inte lika goda kålsupare

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Den 15 december attackerade nazister en antirasistisk demonstration i Kärrtorp. Det var bara ett under att ingen blev allvarligt skadad, och framför allt inget av alla barn som var där.

Ett trettiotal nazister misstänktes för dådet, sju åtalades och nu har tre av dem dömts tre: Emil Hagberg fick 8 månader, Joakim Blixt Eriksson och Peter Jusztin sex månader var.

Det är naturligtvis skönt att tre antidemokrater får sitta inne och för stunden inte kan gå lös på förortsbor som tror på idén om alla människors lika värde. Trots det måste man fundera över brottsrubriceringen våldsamt upplopp.

Juridiskt innebär våldsamt upplopp att alla som befinner sig på en plats blir delaktiga. Gärningsbeskrivningen fokuserar på en hel folksamling, det räcker alltså med att man varit del av en folkmassa. Det innebär att man kan gripa väldigt många människor - se till exempel Göteborg 2001, där en massa demonstranter greps trots att de inte varit våldsamma ett endaste dugg.

Våldsamt upplopp är en brottsrubricering som passar kålsuparteoretikerna som hand i handske: både fascister och antifascister anses ha stört ordningen. Men Kärrtorp var lika lite som Möllevången den 8 mars exempel på allmänt ordningsstörande, det var ideologiskt medvetna, planerade angrepp på demokratin.

Lagen är ideologisk och särskilt dess tillämpning. När nazister och högerextremister demonstrerar brukar de mötas av antifascister, av människor med civilkurage som skriker, att vi vill inte ha några fascister på våra gator. Det anses vara ordningsstörande och är det i nån mening, men vill vi verkligen leva i ett samhälle där antidemokraterna får marschera på gatorna utan att störas? Inte med våld, så klart, men ska vi verkligen inte få säga emot högt och tydligt?

Finns det då nån alternativ brottsrubricering som åklagaren hade kunnat ta istället?

Misshandel kräver att man vet att A har misshandlat B. Det kan vara svårt att bevisa i ett allmänt tumult. Attacken på Möllevången är enklare, eftersom fyra blev knivskurna och vittnen har pekat ut gärningsmännen.

Enligt lagen om brott mot medborgerlig frihet, brottsbalken kapitel 18, paragraf 5, kan "den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år."

Det var den lagen som högerextremisten Kamil Ryba fälldes för, efter att ha hotat Göteborgs-Tidningen. Det var första gången sen 1958 som lagen tillämpades, men tiderna har nu blivit såna att det finns skäl att damma av gamla lagar.

Kanske var våldsamt upplopp den enda vägen för åklagaren den här gången, men den lagen innebär också en rad problem som vi måste diskutera. Högerextremisterna visar en målmedvetenhet just nu, som kräver beredskap både ideologiskt och juridiskt.

avÅsa Linderborg

ARTIKELN HANDLAR OM