ÅSIKT

Kärnvapenhotet har aldrig varit större

Thage G Peterson och Maj Britt Theorin: FN:s kärnvapenavtal måste undertecknas omgående

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: SIPRI GRAFIK/PAUL WALLANDER
KULTUR

Kärnvapen är det största hotet mot mänskligheten. Det finns i dag minst 15 000 kärnvapen i världen. Av dem ligger minst 1 800 klara att använda, det vill säga klara att avfyras mot städer och människor. För att utplåna, döda och lemlästa.

I det så kallade icke-spridningsfördraget, NPT, förband sig kärnvapenmakterna redan för femtio år sedan att seriöst arbeta för att avskaffa alla kärnvapen.

I NPT från år 2000 antog såväl kärnvapenmakter som icke-kärnvapenmakter en tretton punkters plan för avskaffande av alla kärnvapen. Någon tidsplan blev dock inte utsatt. Dessa utfästelser har inte kärnvapenmakterna levt upp till, även om de under årens lopp har minskat antalet vapen. I stället har de stora kärnvapenländerna gått i motsatt riktning. Ryssland moderniserar sina strategiska kärnvapen. Ryssland och Kina satsar aggressivt på att utveckla mindre och effektivare kärnvapen. USA har beslutat att satsa upp till 1 200 nya miljarder dollar under tre decennier på sitt kärnvapenprogram.


Så hemskt och illa är läget i dag!

Det finns ett gigantiskt hot mot hela mänskligheten, som borde skrämma alla stater och människor världen över till vanvett. Hotet om mänsklighetens förintande har aldrig varit större än nu.

Med denna förfärande bakgrund är det obegripligt att världssamfundet inte kan samla sig till ett gemensamt agerande mot kärnvapen. I stället tvingas vi uppleva hur kärnvapeninnehavarna hotar varandra, med kärnvapen. Det är en lek utan varje tecken på ansvar. Kärnvapen har inget med fred och överlevnad på jorden att göra.

Vid 25 tillfällen har världen varit en hårsmån från ett kärnvapenkrig. Fysikprofessor Mats Tegmark anser att risken för ett sådant krig är så hög som ett av tre. Vi ställer den berättigade frågan: Räcker inte detta som argument för att väcka politikerna och världssamfundet att agera?


Hösten 2016 antog FN:s generalförsamling med stor majoritet en resolution som krävde att ett avtal som förbjuder kärnvapen skulle antas. Sverige röstade för resolutionen. Mellan mars och juli 2017 arbetades ett avtal fram. Sverige deltog
i detta arbete. Sverige röstade den 7 juli 2017 tillsammans med 121 andra länder för avtalet. De mindre ändringar som Sverige hade framfört hindrade inte ett ja till avtalet.

Sveriges regering har, tyvärr efter påtryckningar från bland annat USA och Nato, valt att inte ratificera avtalet.

Avtalet är nu ett så kallat legitimt FN-avtal öppet för alla. Det träder i kraft när femtio stater har ratificerat det. Avtalets viktigaste funktion är att utgöra ett fortsatt tryck på de nio länder som har kärnvapen att göra sig av med dem. Ett sådant avtal är tillsammans med de åtta kärnvapenfria zonerna i världen mycket viktigt för att minska kärnvapenmakternas lust att använda kärnvapen. 


Sveriges regering har, tyvärr efter påtryckningar från bland annat USA och Nato, valt att inte ratificera avtalet. I stället tillsatte regeringen en utredning för att utreda lämpligheten. Denna utredning ska vara klar först efter valet 2018.

Den socialdemokratiska partikongressen 2017 gjorde efter motioner bland annat från Stockholms Arbetarkommun ett uttalande med följande innebörd: ”Efter år av stagnerande arbete för kärnvapennedrustning driver Sverige nu frågan om ett förbud mot kärnvapen. I år inleds viktiga förhandlingar om ett globalt förbud inom ramen för Förenta Nationerna. Som ett led i arbetet med att förbjuda kärnvapen globalt måste alla åtgärder övervägas. Såväl lagstiftning som kärnvapenfria zoner kan bli aktuella som ett sätt att implementera ett globalt kärnvapenförbud. Vårt mål är en kärn-vapenfri värld.”

Sedan många år arbetar Sverige och svensk socialdemokrati för ett internationellt kärnvapenförbud. Namn som Östen Undén, Alva Myrdal, Inga Thorsson och Olof Palme förpliktar. Andra som har gjort betydande insatser är Per Anders Fogelström och Eva Moberg

Foto: Björn Lindahl AFTONBLADET
Thage G Peterson


I över fem decennier har Sverige varit ledande i arbetet mot kärnvapen. Detta arbete har ägt rum i förhandlingar i Genève, i FN:s generalförsamling och i FN:s säkerhetsråd. Under dessa fem decennier har Sverige aldrig låtit något annat land eller organisation bestämma vår säkerhetspolitik. Vår neutralitet och alliansfrihet har inte hindrat oss från att målmedvetet och starkt agera med viktiga förslag mot kärnvapen såsom provstopp, kärnvapenfria zoner och ett totalt avskaffande av alla kärnvapen.

Varför tvekar Sverige nu?

Vi uppmanar Sveriges regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera det liggande kärnvapenavtalet.

Regeringen har ett starkt stöd för ett kraftfullt agerande och för att ratificera och underteckna avtalet. Enligt en Sifo-undersökning vill mer än 86 procent av Sveriges folk att Sverige ratificerar kärnvapenavtalet. Vi hänvisar också till att
de socialdemokratiska sidoorganisationerna, SSU, Kvinnoförbundet, studentrörelsen och Tro och Solidaritet, som alla begärt att Sverige ratificerar avtalet. Stockholms Arbetarkommun har nyligen med stor majoritet krävt samma sak.

Foto: Urban Andersson AFTONBLADET
Maj Britt Theorin

Läkare mot kärnvapen har startat ett upprop där de uppmanar regering och riksdag att skyndsamt underteckna och ratificera FN-avtalet som förbjuder kärnvapen. Svenska fredsorganisationer har vänt sig till samtliga riksdagspartier och krävt svar om inställningen till en kärnvapenfri zon i Norden och i Arktis, om en lag som förbjuder kärnvapen i Sverige och om en ratificering av kärnvapenavtalet.

Vi uppmanar Sveriges regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera det liggande kärnvapenavtalet.


THAGE G PETERSON
Tidigare riksdagens talman och försvarsminister


MAJ BRITT THEORIN
Tidigare ansvarig för svensk freds- och nedrustningspolitik

ARTIKELN HANDLAR OM