ÅSIKT

Kors, så kränkt man kan bli

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Åsa Linderborg om satir, gränser och en överspelad rondellhund

Foto: Pontus Lundkvists satirbild som publicerades den 29 augusti.

DEBATT Here we go again.

När vi publicerade Pontus Lundkvists satirteckning #mitthakkors tog det hus i helvete (29 aug).

Vilken smaklös publicering! Hur kan ni jämföra nazismen med kristendomen? Hur kan ni göra ”parodi” på folk som förföljs!?

Reaktionerna var förutsägbara. Antingen gapflabbar man eller också utstöter man ett avgrundsvrål. Så funkar bra satir.

Satir bygger på överdrifter. I det här fallet kommenterar Pontus Lundkvist, som gärna arbetar med ordvitsar, en infekterad debatt. Att så många tagit illa vid sig, visar ju bara att #mittkors har en politisk agenda.

De harmsna hävdar att vi aldrig skulle våga trycka Rondellhunden. Nu är ju visserligen inte Lars Vilks satirtecknare, men de som säger så känner Aftonbladet Kultur dåligt. Vi har publicerat den tre eller fyra gånger, vi var andra tidning i Sverige som gjorde det. Det var ingen stor sak, allt handlar om kontexten. Nu är den jycken överspelad.  

Även Svenska Dagbladets Ivar Arpi är förbannad. Han är annars en av dem som njutningsfullt häcklar andra för deras lättkränkta sinnen. Det var han som tyckte att alla borde publicera Charlie Hebdo som en solidaritetsgärning. Där och då fanns det ingenting som var viktigare än SATIR.

Fredrik Malm (L) är också arg.

Malm är inte känd för att ha humor, han är snarare känd för att inte ha humor, men även sådana kan ju få ha åsikter om vad satir ska vara och på den punkten har Malm mycket bestämda åsikter. Han är emot satir när den drabbar drottning Silvia, men för satir när den går loss på muslimer. Nu är han tokarg för att Pontus Lundkvist driver med de konservativa krafterna i Svenska kyrkan.

Det är lätt att släppa de principer man stridit för när man själv drabbas. Men satiren erkänner ingen selektivitet. En satiriker behöver inte driva med alla, men satiren som samhällskommenterande konstform ska inte göra undantag för någon eller något. Samma frihet som ska gälla för Jyllands-Posten måste gälla för Aftonbladet. Alla gillar inte Muhammedkarikatyrerna och alla gillar inte våra satirtecknare, men yttrandefriheten som princip ska vara universell.  

Ni som tycker att vi gått över gränsen, säg som det är. Ni tycker det är roligt och viktigt att man driver med sådana som ni stör er på, men satir i dess egen rätt gillar ni inte.

De alldeles särskilt kränkta korsbärarmartyrerna kräver att vi ska be om ursäkt för vår publicering.

Det kan ni glömma. Det kommer mera. #jesuispontuslundkvist.

ARTIKELN HANDLAR OM

Ivar Arpi

Satir

Lars Vilks