ÅSIKT

Rötterna är avskurna

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Den nya regimen har gjort tidningen till ett propagandaorgan för Syndikalisterna och brutit ner personalen

Foto: Arbetarens nye chefredaktör Mattias Pettersson får kritik från avhoppade medarbetare.

Den nya regimen på Arbetaren har hittills drivit två projekt: att omvandla tidningen till ett propagandaorgan för SAC-Syndikalisterna och att bryta ner personalen. Detta kallar Mattias Pettersson, i sin replik i Aftonbladet 13 maj, att Arbetaren går tillbaka till rötterna. Nyspråket löper repliken igenom: det var den förra redaktionen som gjorde sig skyldig till lågt i tak, nepotism och organisationspropaganda. Så totalt kan man vända ut och in på verkligheten. Nu svarar vi som senast sagt upp oss, med stöd av de övriga undertecknarna av uppropet.

För det första: Arbetaren har historiskt betraktat arbetaren – människan – som något mer än bara sitt jobb. Det har inneburit att vi ständigt bevakat fackliga frågor, men även annat. Exempelvis har vi på senare år menat att klimatet är en ödesfråga för mänskligheten, i synnerhet för alla de egendomslösa i hela världen som drabbas värst (medan de egendomsstinna skapat problemet). Nu gäller att klimatfrågan inte hör hemma i Arbetaren, eftersom den inte handlar om facklig kamp. Det hela är mycket enkelt: vi som gjort Arbetaren tidigare har ansett att klasskamp och solidaritet gäller mer än enbart det som händer inne på arbetsplatserna.

För det andra: Arbetaren kan omöjligen ha en trovärdig facklig bevakning om ledningen själv är antifacklig. Pettersson har avkrävt en facklig representant en lojalitetsförklaring samt förklarat att han har starka åsikter om vilka som väljs som fackliga representanter och hur de agerar. I sin iver att rensa ut oönskade element har han fråntagit en gravid och sjukskriven anställd hennes redaktörstjänst. Kontrasten till det professionella, demokratiska styret under de förra chefredaktörerna, Rebecka Bohlin och Rikard Warlenius, kunde inte vara större. Aldrig förr i tidningens långa historia – ända tillbaka till 1922 – har så stora delar av redaktionen försvunnit på bara några månader efter att en ny chefredaktör plågat bort den. Så vilka rötter talar Pettersson om?

Ungefär hur intressant ett propagandaorgan, byggt på strypt personal, blir att läsa framgår av att Pettersson jämför nya Arbetaren med tidningen Land. Nu ska det fokuseras på arbetare som Land skriver om bönder. I stället för att bygga vidare på Arbetarens historia som en bred vänstertidning, som fler än bara organiserade syndikalister kan se som sin – inklusive såväl Moa Martinson som Göran Greider – är målet nu att reducera tidningen till ett långt flygblad. Där skulle knappast Elise Ottesen-Jensen kunnat skriva om sexualpolitik eller en hel generation av proletärförfattare blomma upp. Rötterna är avskurna.

Shora Esmailian

Fd redaktionssekreterare

Bella Frank

Fd reporter och redaktör

Christopher Holmbäck

Fd reporter

Sara Jeswani

Fd reporter, redigerare och redaktör

Kristina Lindquist

Fd reporter och redaktör

Sofia Lundkvist

Fd reporter