Klyschigt om kultur & demokrati, ministern

Av: Åsa Linderborg

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Miljöpartiets kulturpolitik andas präktighet och nymoralism på gränsen till antiintellektualism

Alice Bah Kuhnke, nytillträdd kulturminister.
Alice Bah Kuhnke, nytillträdd kulturminister.

Varför förstår inte Socialdemokraterna att kulturen utkämpar en kamp om idéerna? Kanske för att den borgerliga hegemonin inte längre bekymrar dem. Håkan Juholt fattade problemet med att partiet ­dränerats på sina intellektuella. De troppade av ­under folkomröstningen mot kärnkraft 1980 och försvann definitivt när partiet blev marknadsliberalt. Den insikten avsattes med ­honom. Stefan Löfven skänker bort kulturdepartementet och därmed den framåt­rörelse han så hett behöver.

Om Alice Bah Kuhnke vet vi inte mycket, men ändå en del. Hon är grundare av ­tankesmedjan Sektor 3, som lobbade för att väl­görenhetsgåvor ska vara avdragsgilla. Hon har sagt att hon vill att skolan ska tala mer om Jesus återkomst (Dagen, 3 juli 2009). I de senaste dagarnas intervjuer betonar hon starkt att hennes värdegrund är kristendomen.

Ännu har ingen frågat om denna kristendom på nåt sätt ska påverka kultur­politiken.

Den nya kulturministern har också skrivit ett praktverk om en feodal kvarleva, kronprinsessan Victoria, som hon samarbetat mycket med. Detta är knappast ointressant eftersom hon även är demokratiminister.

Välgörenhet, kristendom, rojalism - det är första gången en socialdemokratisk regering har en kulturminister som inte går att identifiera som kultur­radikal.

MP måste haft någon tanke med att ge Kulturdepartementet till just Alice Bah Kuhnke. Den som tar del av deras kulturpolitik finner ledtrådar. MP vill ha ”gröna bibliotek”, att estetiska ämnen ska vara obligatoriska och en ”likvärdig” musik- och kulturskola. Det är bra. Men det mesta av programmet handlar om nåt annat: Kulturens uppgift är att befrämja demokratin. Det är också det första Alice Bah Kuhnke har sagt som ny­tillträdd minister.

Det kan låta som ett ­viktigt ställningstagande - motsatsen låter ju förfärlig - men det tål att diskuteras. Vad menas med ordet demokrati? Finns det några gränser för hur visionärt ett sånt begrepp får vara?

Att säga att all kultur­politik ska befrämja demokratin är att sätta en ideologisk tvångströja på det som ska vara fritt. Det är ju just inom kulturen som alla ­idéer kan testas, också de som majoritetssamhället finner förkastliga. Det är hela poängen med yttrande­friheten - som Bah Kuhnke också säger sig värna om.

Det finns en präktighet, en nymoralism på gränsen till antiintellektualism i delar av MP:s kulturpolitik. I Ronneby gjorde de en aktion där de klädde på nakna ­statyer, eftersom de stördes av kvinnobilden i det offentliga rummet. Det är ­lika dumt som när SD tycker att det ska vara förbjudet att smycka en allmän plats med målade vaginor.

I Stockholm har MP krävt att man ska riva kunga­statyer.

Gud bevare oss om sånt där blir en demokratiskt sinnad kulturpolitik på ­departementsnivå.

Att kulturpolitiken ska ha ett kvalitetsbegrepp får inte betyda att den också ska filtrera skapandet genom en PK-tratt.

Det ligger i luften att det är högerextremismens frammarsch som kulturministern vill stävja med sin ­demokratioffensiv, men det vore förfärligt om 13 procent sverigedemokrater ­indirekt ska begränsa kulturens frihet. Börjar vi laborera med såna direktiv just på den arena som ska vara helt otyglad, krävs åtminstone problematisering. Ett lite mer intrikat resonemang än att ”mänskliga rättigheter gäller för alla”.

Man vill veta hur Stefan Löfven tänkte när han bestämde sig för att offra just kulturdepartementet. Måste kulturen vara vänster? kanske han frågade sig. Inget annat är ju det.

UPPDATERING Tankesmedjan som grundades av Alice Bah Kuhnke heter Sektor 3 och inget annat.

Publicerad:

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturredaktion guide till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.