ÅSIKT

Avslöjande om nyliberala myter

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
1 av 2
Friedrich Engels.

Jag blev en smula förvånad när jag läste ekonomen Daniel Ankarloos Marknadsmyter, en kritisk betraktelse över nyliberala påståenden. Visserligen finns här den noggranna sifferexercis som avslöjar en rad myter om att svenska folket fuskar bort statsbudgeten eller att kapitalismen är på väg att öka jämlikheten på jorden; många kommer att få välbehövliga aha-upplevelser när Ankarloo vänder ut och in på tabellerna som påstås visa att Sverige fallit i välståndsligan och liknande. Här gör han det som Sven Grassman gjorde på åttiotalet eller Walter Korpi på nittiotalet, ja det som under den snart trettioåriga nedskärningseran nästan blivit en genre i sig: Att ta ifrån nyliberalerna deras egna siffror och vända dem mot dem själva.

Men Ankarloos bok rymmer mer än så: Den är ett marxistiskt försök till kritisk doktrinhistoria, där han blottlägger själva fundamenten i den nyliberala ekonomiska teorin. Då blir det spännande men alls inte invändningsfri läsning. Ankarloo ägnar mycket möda åt att slå sönder den så kallade institutionella teoribildningen, där nobelpristagaren Ronald Coase är en av mästertänkarna. Varför finns det företag? undrade Coase. Företag är ju byråkratiska organisationer där marknadsmekanismen drivits ut. Varför är inte allt marknad? Hans svar var: Att driva marknader kostar pengar och är ibland för dyrt. Den teorin menar jag att vänstern kan använda för att försvara offentlig sektor, men Ankarloo tar till den stora Marxkvasten och sopar ut Coase som räknas till den nyliberala fienden.

I långa stycken är Ankarloos bok ett slags nutida Anti-Dühring (titeln på Friedrich Engels blixtrande avhyvling av en politisk motståndare). Men Dühring heter här Johan Norberg. Ankarloo har både teoretiska invändningar mot denne kapitalismens apologet men går också in djupt i hans siffermaterial och visar att han valt bort det som inte passar när kapitalismen ska besjungas.

Läs Ankarloo. Men läs långsamt. Han tar många intressanta snedsteg utanför genren.

Göran Greider