ÅSIKT

Vänstern tog en stor stark

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

INGA-LINA LINDQVIST om en rasande uppgörelse med vardagssupandet – och socialdemokratin

1 av 2

En fest i goda vänners lag.

Vilket av två följande uttalanden tror du skulle chockera värdparet mest?

”Jag tycker att prostitution är ett yrke som alla andra.”

”Jag tycker inte ni ska servera sprit ikväll för det finns barn här.”

Ger du det andra svaret tillhör du målgruppen för Benny Haags nyutkomna bok Makt, mod och motstånd, en temperamentsfylld, djupt subjektiv och rasande uppgörelse med det svenska vardagskrökandet – och med den svenska socialdemokratin.

Makt, mod och motstånd är lite som en Myggor och tigrar för LO och SAP. Porträtten av förre folkhälsoministern Morgan Johansson och LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin etsar sig fast på näthinnan; nomenklaturan som ideologiproducerande skikt är skildrad lika elakt som mästerligt.

Men finns det verkligen ett samband mellan svenskarnas ­alkoholkonsumtion och det socialdemokratiska arbetarpartiets utveckling i modern tid?

Det gör det.

Benny Haag är underhållare ut i fingerspetsarna, det är grymt framåtdriv i berättelsen. Avsnitt ur monologen Inte mer än fullt, tack, som Haag turnerar med, varvas med dagboksanteckningar som skildrar skrivprocessen, jakten på sponsorer till föreställningen och huvudpersonens alltmer desperata, till synes hopplösa kamp för att föra upp alkoholfrågan på den politiska och mediala dagordningen.

Vi super för mycket och för oreflekterat. Vi vägrar att se sambandet mellan alkoholkonsumtion och det så kallade oprovocerade gatuvåldet. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldtäkter. Mellan alkoholkonsumtion och barnmisshandel. Alkoholkonsumtion och sjukskrivningar. Benny Haag är en jobbig jävel. Han släpper inte ämnet, gapar sig hes på fina konferenser. En lika stor glädjedödare som alla alkoholistanhöriga tvingas vara när de med hjärtat i halsgropen håller koll på hur många öl och snapsar deras nära och kära har hällt i sig.

Haag stormar LO, ALNA, SKL och alla möjliga abbreviationer i sin jakt på engagemang i denna, enligt hans tycke, så folkliga fråga. Men han möts av tystnad, generade fniss, undanglidningar och märkliga resonemang. Uppvuxen som han är i ett arbetarhem och med nedärvda minnen från de stora folkrörelsernas satsning på nykterhet hamnar han i en djup identitetskris.

Har han levt i en livslögn? Vad har hänt med den svenska socialdemokratin?

Jag vet mer eller mindre exakt när vänstern släppte moralfrågorna.

På 1960-talet, under de ekonomiskt goda åren när Sverige importerade arbetskraft och den offentliga sektorn växte, började en tjänstemannakår stiga fram som en betydelsefull aktör i samhället, en klass med ett omedelbart behov av att legitimera sin ställning. Gösta Hultén och Jan Samuelsson citerar i sin för övrigt mycket tänkvärda Mediavänstern (Bonnier Fakta, 1983) Jan Myrdal. Han talar om 1965 som det året då ”svenska byråkrater bytte från kavaj till stickad tröja, lät skägget växa och började kalla sig ’socialister’” Nu skulle familjen dekonstrueras, skolan reformeras och normerna ifrågasättas. Vänstern släppte nykterhet och bildning; fria aborter och nedrustning av försvaret blev långt viktigare frågor att driva.

Men varför hände detta? Varför överlät man moralfrågorna åt kristdemokraterna och extremhögern? Jag har tyvärr inget svar på det – jag kan bara konstatera att fäderna åt sura druvor och att barnen har ont i tänderna. Sverigedemokraterna har som inget annat parti i längden dragit nytta av vänsterns svek. Med kidnappad patriotisk och moralisk retorik har de lyckats locka arbetarklassen.

Bakom det politiska finns det djupt personliga. Människor lägger tid och pengar på att berusa sig.

Är det viktigt att ha sprit med i precis varje socialt sammanhang? I Sverige kan det vara skämmigt att dricka i sin ensamhet, man måste ha sällskap för att legitimera sitt alkoholintag. Det är underligt med tanke på att alkoholens verkningar i själva verket förhindrar meningsfullt umgänge. Påverkade människor är svåra att kommunicera med. I bästa fall minns de inte vad som har sagts och i sämsta fall minns de och ångrar sig. Alkohol tar bort sexuella och våldshämmande spärrar. Jag håller fullständigt med om Haags slutsatser att många våldtäkter och mord skulle kunna undvikas om vi alla solidariskt sänkte vår alkoholkonsumtion.

En liten del av befolkningen är kliniska alkoholister. Den stora majoriteten dricker på okynne. Vi behöver inte hälla i oss sprit, behöver inte bli otrevliga, behöver inte skrämma barnen. Men vi gör det i alla fall. Därmed blir supandet en moralisk fråga. En fråga om att vi medvetet ska inskränka vår frihet – av solidaritet.

Men de härskande tankarna i samhället är medelklassens tankar om självförverkligande och frihet för individen. Solidaritet är ett hot mot den rådande ordningen. En extra stor stark på uteserveringen är däremot en viktig del av samhällskontraktet.

Benny Haag har skrivit årets viktigaste debattbok. Jag hoppas att riksdagen köper en klassuppsättning.

Jag vill veta varför det är olagligt att köra bil i onyktert tillstånd, men lagligt att vara full när man tar hand om barn.

Inga-Lina Lindqvist