”Efter Metoo har vi fått en helt annan blick”

Katarina Wennstam vill komma åt medlöparna, de som tittar åt ett annat håll

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

”Ett av de starkaste inslagen under Metoo var när skådespelerskorna på Dramaten berättade om vad de fått stå ut med. Det är alltid samma hierarkiska strukturer. Man väljer nedåt”, säger Katarina Wennstam, nu aktuell med ”Dödsbädden”, den tolfte boken i hennes Justitie-serie.
”Ett av de starkaste inslagen under Metoo var när skådespelerskorna på Dramaten berättade om vad de fått stå ut med. Det är alltid samma hierarkiska strukturer. Man väljer nedåt”, säger Katarina Wennstam, nu aktuell med ”Dödsbädden”, den tolfte boken i hennes Justitie-serie.

För Katarina Wennstam är ilska en stark drivkraft.

Det raseri hon kände inför skandalen med Jeffery Epstein och Ghislaine Maxwell fick henne att skriva nya romanen ”Dödsbädden”.

– Den handlar om en grupp äldre, välbärgade män som våldför sig sexuellt på unga flickor.

Katarina Wennstam har ägnat hela sin karriär åt att stå upp för kvinnliga brottsoffer och beskriva kvinnors utsatthet. Först som kriminalreporter på SVT, sedan som författare.

– Så länge jag kan minnas har jag velat bli författare. Jag hade ett starkt behov av att sätta ord på mina tankar och dela med mig av dem. Men jag trodde inte att det var ett yrke man kunde försörja sig på så jag blev journalist i stället.

I dag har hon sålt sammanlagt 1,8 miljoner böcker så försörjningen verkar tryggad.

– Jag lever min dröm.

Katarina Wennstam insåg att vill man nå en stor läsekrets är kombinationen brott och spänning en effektiv metod.

– Jag brukar beskriva mina böcker som trojanska hästar. Ingen skulle ta med en reportagebok om sexualbrott på semestern, men är den förpackad i deckarform kan fler bli intresserade.

”Man har låtit stjärnor hållas”

Rättsprocesserna mot Hollywoodproducenten Harvey Weinstein, miljardären Jeffery Epstein, som tog livet av sig i cellen, och societetskvinnan Ghislaine Maxwell utgjorde kulmen på det uppror som startades av Metoo-rörelsen.

– Efter Metoo har vi fått en annan blick. Vi har andra glasögon på oss. En av de största effekterna var att varje enskilt vittnesmål fick tyngd av de andra. De var så många att man inte kunde vifta bort dem. Alltid när det gäller sexuella övergrepp kokar det ner till människosyn, en total avsaknad av empati och oförmåga att sätta sig in i hur flickorna känner sig.

Katarina Wennstam säger att hon vill komma åt medlöparna, möjliggörarna som tittar åt ett annat håll och sopar under mattan.

– Inom kultursfären har det funnits en attityd av att tjejer går i gång på äldre män. Man har låtit stora stjärnor hållas. Ett av de starkaste inslagen under Metoo var när skådespelerskorna på Dramaten berättade om vad de fått stå ut med. Det är alltid samma hierarkiska strukturer. Man väljer nedåt. Man väljer de som är unga, har låg status och är oskyddade. Man börjar inte tafsa på chefen.

Inga uppenbara ”monster”

En av de mest uppmärksammade dokumentärerna under senare tid har varit ”Att överleva R Kelly”. 

Han var en framgångsrik amerikansk r’n’b-artist, som under flera år utsatte minderåriga flickor för sexuella övergrepp. Vilket så småningom ledde till att han dömdes till 30 års fängelse.

– Många visste vad han gjorde men de var ekonomiskt beroende av honom. Han var en miljardindustri.

R Kelly framstod som ett monster men så ser verkligheten inte alltid ut.

– En gärningsman kan vara din hjälpsamma granne eller trevliga kollega. Människor är sammansatta varelser och man slutar aldrig att förvånas. Det verkar också finnas något slags behov i samhället av att ett offer ska vara helt igenom perfekt. 

Har gått framåt

Katarina Wennstam anser att utvecklingen efter Metoo gått framåt.

– Vi har fått en helt annan lagstiftning. Den har uppdaterats tre gånger under de senaste 20-30 åren. Jag tror och hoppas att vi reagerar på sexualbrott på ett annat sätt. Förr ifrågasatte man kvinnans beteende. Varför skrek hon inte, slogs eller gjorde motstånd? Nu finns forskning som visar att det vanligaste sättet en våldtagen kvinna reagerar på är att bli helt paralyserad.

Att skriva en bok om sexuella övergrepp innebär mycket research, som att tvingas titta på våldsporr.

– I dag handlar det inte om någon dansk gladporr. Det handlar om strypsex, som kan orsaka hjärnskador då flickan inte kan andas. Eller att mannen trycker sitt könsorgan så långt ner i halsen på henne att hon får kräkreflexer. Det här är vad tonåringar får lära sig om sex.

Själv säger hon att hon blivit desillusionerad och fått med sig bilder som hon aldrig kan bli av med.

– Men hur ska jag annars kunna få veta hur den verklighet vi lever i ser ut?

Publisert:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.