Demokratin dör när staten hackar telefoner

Bolsonaro jagar Glenn Greenwald med digital avlyssning – en metod som snart är tillåten i Sverige

avMattias Beijmo

Publicerad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Foto: TT
Jair Bolsanaro, president i Brasilien.

Det är den 4 september 1995, det är Labor day och hela USA har ledigt, men Pierre Omidyar sitter som vanligt framför skärmen. Han skriver den sista raden html-kod, laddar upp filerna till sin server, och ebay.com är lanserat. Det första som säljs är en trasig laserpekare. Tre år senare är Omidyar dollarmiljardär efter att eBay gör en sällsynt vältajmad börsintroduktion.

Omidyar är strax över 30 år gammal, och först verkar han inte riktigt veta vad han ska göra med pengarna; det blir delägarskap i nåt spa här och tidiga investeringar i dödsdömda projekt där. 

eBay expanderar vidare över millennieskiftet, och 2002 köper Omidyar PayPal och tar tillsammans med Amazon grepp om den globala onlinehandeln. eBay fortsätter expandera, men Omidyars hjärta verkar vara någon annanstans.

När han 2013 tillsammans av resten av världen tar del av Edward Snowdens avslöjanden, sträcker han sig direkt efter checkhäftet. Han finansierar The Intercept, ett mediebolag, och rekryterar bland andra Glenn Greenwald, en av journalisterna som haft Snowden som sin källa. Deras webbplats blir tillsammans med Wikileaks helt avgörande för att publicera uppseendeväckande nyheter om krigsbrott, övergrepp och avlyssning som vi medborgare aldrig annars skulle sett. 

The Intercept systematiserar en ny journalistisk metod: hackers tar sig in och ”stjäl” dokument och andra filer, journalister gör publicistiska bedömningar och överväganden innan de publicerar. 

Greenwald får 2014 Pulitzerpriset för artiklar baserade på Snowdens avslöjanden, och han blir känd i hackerkretsar som pålitlig. Greenwalds team fortsätter få dokument aldrig tänkta att se dagens ljus, och statsöverhuvuden från Obama till Assad rynkar oroligt sina pannor inför det nya paradigmet.

Greenwald är sedan slutet av 2000-talet bosatt i Brasilien tillsammans med maken David Miranda – socialistisk oppositionspolitiker i huvudstaden. Greenwald driver i dag också systerorganisationen The Intercept Brasil som i juli 2019, ännu en gång med hjälp av hackers, lyckats avslöja en riggad korruptionsutredning och en djupt oetisk statsapparat under landets konservativa och öppet homofoba president Jair Bolsonaro.

Foto: TT
Glenn Greenwald.

Avslöjandet kom förra sommaren och slog hårt mot presidentens image; hans valkampanj 2018 byggdes nästan uteslutande på löften om att rensa ut Brasiliens problem med korruption, vilket rimmar illa med de mycket svårförklarade chattkonversationer och andra dokument som The Intercept publicerat. Materialet visar på en politiskt styrd, vänskapskorrupt rättsapparat, och inte alls den självständiga och effektiva sopkvast Bolsonaro utlovat.

Den 20 januari i år presenterade Bolsonaros federala åklagare anklagelser mot Glenn Greenwald och sex andra personer om bland annat -dataintrång. De menar att Greenwalds ”medhjälpare” (alltså hans källor) tagit sig in i bland andra justitieminstern Sérgio Moros telefon och där kunnat förse sig med avslöjande konversationer från den krypterade chatt-appen Telegram.

Bevisningen för själva intrånget är stark och metodiken de anklagade programmerarna, som båda heter Santos, sägs ha använt är allmänt känd i hackerkretsar. Intressant är hur åklagarens utredare använt sig av juridiskt sanktionerat dataintrång och liknande typer av digital avlyssning för att avslöja de anklagade – samma metoder som de anklagade använt för att få fram materialet som Greenwald sedan publicerade.

Minst lika intressant är hur Bolsonaro gett den i The Intercept utpekade justitieminister Moro i princip obegränsade möjligheter att använda så kallad ”hemlig dataavläsning” för att identifiera just de individer som nu står anklagade för att ha hjälpt Glenn Greenwald. Moro och hans myndigheter har fått laglig rätt att i smyg ta sig in i mobiltelefoner för att utreda och avslöja brott, och i Brasilien spelar det ingen roll att dessa personer är källor till en journalist.

Det gör det förvisso inte i Sverige heller. 

Lagen om hemlig dataavläsning kommer med största sannolikhet bli lag i Sverige inom några veckor, och då har svenska myndigheter samma befogenheter som de brasilianska. Man kan fråga sig vad som då händer med de svenska varianterna av Santos och Snowden. Vad blir konsekvenserna om staten i hemlighet kan hacka källors telefoner med konversationer med journalister och andra helt avgörande krafter i ett demokratiskt samhälle?

Åklagaren i Rio menar att Greenwald har instruerat sina källor att dölja sina spår, vilket gör honom till medhjälpare till dataintrånget och således misstänkt. Glenn Greenwald nekar till brott; hans hackerkunskaper är typiska för journalister – teoretiska och mycket små, så Greenwald och journalistiken i allmänhet är alltmer beroende av teknisk kompetens. 

Makten, var än den finns, blir allt bättre på att med tekniska hjälpmedel blockera, dölja, försvåra och hindra medborgarna från att ta del av sådant som egentligen hör hemma i ljuset från den tredje statsmaktens granskande reportage och skildringar. Att statens övergrepp på individer eller missförhållanden i samhället ska komma fram blir alltmer beroende av att journalister ska kunna få tag i och dechiffrera ettor och nollor.

Brasiliens högsta domstol har med argumentation om censur och pressfrihet försökt stoppa åklagarens utredning kring Greenwald. Det har Bolsonaros åklagarmyndighet fullständigt ignorerat, och det är i skrivande stund oklart om Greenwald kommer att gripas eller inte.

Tills vidare har han och maken förskansat sig med sina två barn och massor av hundar bakom de höga murar som omgärdar deras hus på ett berg strax utanför Rio de Janeiro. De har anställt beväpnade säkerhetsvakter; många är ute efter att skada paret, inte minst sedan han i en debatt hamnade i livesänt handgemäng med Augusto Nunes, konservativ kolumnist för tidningen Veja

Det eldade upp Bolsonaros anhängare och polariserade om möjligt debatten kring The Intercepts avslöjanden ännu mer. Dessutom ökade det ständigt närvarande hotet mot Greenwald, liksom stödet för Bolsonaros nationalistiska och Trump-inspirerade retorik. I ljuset av detta är inte de juridiska anklagelserna mot Glenn Greenwald det mest oroväckande.

I Harvardforskarnas Steven Levitsky och Daniel Ziblatts bok How democracies die (2018) finns utvecklingen i Bolsonaros Brasilien (eller för den delen Trumps USA) förklarad som ett historiskt återkommande fenomen när demokratier dör: Utmåla starka motståndare som kriminella, skapa konspiratoriska teorier om människorna kring motståndaren och ifrågasätt all bevisning. 

De tre ingredienserna i demokratins giftbägare låter som en vanlig dag på Facebook, något som för allt fler människor är den automatiska och redaktörslöst optimerade kanal som ger dem ”sanningen”. Verkliga motkrafter behöver inte bara mobiliseras, de behöver också finansieras. Men det finns fler Zuckerberg än Omidyar där ute, och eBay-grundarens miljoner går i allt mindre utsträckning till The Intercepts journalistlöner och allt mer till advokater och livvakter.

Resultatet som vi sett i Brasilien, Ungern, USA och en rad andra konservativa länder är en kapprustning i kampen om den transparenta demokratin. Makten ger sig själv nya såväl tekniska som juridiska medel för att övervaka medborgarna och skydda information från insyn.

Journalister och andra medborgare skaffar sig ny kunskap och verktyg för att trots det skapa den demokratiska insyn som berövas dem, men kunskaperna och verktygen förbjuds. Medborgarna får i stället sina nyheter serverade direkt från de växande kommunikationsavdelningarna och millimetertunna skivor av algoritmstyrd polarisering i sociala medier. 

Om inte utvecklingen bromsas och vänds, kommer den transparenta demokratin snart vara en historisk parentes och försvinna som en övermålad tapet.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM