ÅSIKT

Socialdemokratin är ingen motpol till populismen

Johannes Klenell lyssnar på populism-experten Cas Mudde i samtal på Kulturhuset

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Frankie Fouganthin/Wikipedia
Cas Mudde på Forum/Debatt, KulturhusetStadsteatern i Stockholm den 5 mars.
KULTUR

Hur ska socialdemokratin räddas? Det blev lite av huvudfrågan när nederländske statsvetaren Cas Mudde, en dignitet i frågan om populism, samtalade med Aftonbladets tidigare politiska chefredaktör Karin Pettersson och Georg Diez från Der Spiegel på Kulturhuset i måndags kväll. Populism är enligt Mudde inte ett ideologiskt projekt utan en polarisering mellan folket och eliten. En svartvit uppdelning där eliten alltid är ond och folket alltid gott.

Mudde tror inte att en behövlig föryngring av socialdemokratin längre kan komma inifrån. Det finns ett problem med att historien i sig är med och skriver vår samtid. Den föryngring och modernisering socialdemokratin gick igenom på 90-talet har lett till att man i dag snarare ser dess grund som närmast apolitisk förvaltande blairism än ett fördelningspolitiskt projekt.


Vi kan se något liknande i USA. Bernie Sanders fördelningspolitiska approach möttes av kommentarer som ”Oh, yeah. Everyone get's a free pony”. Då det är 40 år sedan USA:s New Deal-politik gick i graven är det inte konstigt om generationer amerikanska väljare har svårt att greppa en politik de aldrig upplevt. Med samma perspektiv är det inte heller märkligt om de svenska väljarna inte längre minns en socialdemokrati före Göran Perssons svångremspolitik. Ja, eller att inte ens sossarna själva gör det.

Vi har pratat oss in i en kris där vi kanske målat upp populismen som ett större hot än det är. I Sverige röstade inte ens 15 procent av befolkningen på populistpartier i förra valet. Men i avsaknad av egna ideologiska ben har man lämnat över problemformuleringsprivilegiet till högerpopulismen. Man försöker vinna tillbaka väljare genom att tala om hårdare tag eller kriminalitet som en etnisk problematik. Mudde pekar på att den strategin bara fungerar kortsiktigt. Där man integrerat högerpopulismen har man kunnat trycka tillbaks den för stunden, men den kommer alltid tillbaks, än mer integrerad i samhället som i exempelvis Danmark.


Där blir det till sist svårt för mig att se dagens socialdemokrati som den motpol till populismen de var i utgångspunkten för samtalet.

ARTIKELN HANDLAR OM