ÅSIKT

Skurkstaten

KULTUR

JOHN PILGER: Gör motstånd mot det amerikanska kapital-monopolet

Foto: AP
120 dog av den felriktade bomben mot bröllopet. Lilla Palako har fortfarande festklänningen på sig.

John Pilger

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Översättning John Peter Nilsson

Britterna och andra allierade var under drygt hundra dagar inblandade i en farsliknande legoknektsoperation ledd av en amerikansk administration vars laglöshet nu kvalificerar den som världens ledande skurkstat.

De har skjutit efter skuggor och enstaka stammedlemmar, rört upp högar av jord och visat upp ”erövrade” vapen för media, allt en del av de allierades förödmjukande insats i Afghanistan.

Att kalla dem en liga är ingen överdrift. Enligt ordboken betyder det ”en grupp människor som arbetar tillsammans för kriminella, ökända syften”. Det beskriver på pricken George W Bush och dem som skriver hans tal, tar hans beslut och som sedan de kom till makten har underminerat den internationella folkrättens själva fundament.

I Afghanistan är detta ett dokumenterat faktum. Dödandet av omkring 40 bröllopsgäster nyligen var inget ”misstag” utan ett resultat av George W Bushs linje veckorna efter den 11 september att skjuta och bomba först och fråga senare.

Ingen ifrågasatte den amerikanska krigsmaskinens kapacitet att krossa utarmade länder, förutsatt att inga amerikanska marktrupper var närvarande utan i stället utbytta mot allierade krafter (under det brittiska imperiets gyllene era spelade indiska eller andra koloniala trupper samma roll, med undantaget att britterna, till skillnad mot dagens amerikaner, var beredda att offra sina egna soldater).

Afghanska ledare har sedan oktober rapporterat att amerikanskt flyg har förstört byar ”så små att de inte finns utsatta på kartan” med ”mer än 300 människor döda” under en natt. I en familj med 40 personer överlevde endast en liten pojke och hans mormor.

Utanför tevekamerornas räckhåll "dödades minst 3 767 civila av amerikanska bomber mellan 7 oktober och 10 december ... ett medeltal av 62 oskyldiga döda per dag”, enligt en rapport från University of New Hampshire.

Just nu beräknar man att över 5 000 civila har dött: nästan dubbelt så många som dödades den 11 september i New York.

Inte en enda al-Qaida-ledare har gripits eller dödats, åtminstone inte till allmän kännedom. Inte heller någon taliban-ledare. Det har knappast skett någon förändring i Afghanistan sedan den blodtörs-tiga feodalismen under 1990-talet eller sedan talibanerna kom till makten.

Trots Kabuls ansiktslyftning vågar inte kvinnor gå utan huvudslöja. ”Talibanerna brukade hänga brottsoffren offentligt under fyra dagar”, sa den nyligen tillsatte amerikanskunderstödde justitieministern. ”Vi vill bara låta kroppen hänga en kort stund, kanske femton minuter, efter den offentliga avrättningen.”

Att som Bush, med eko från Blair, beskriva detta som ”det godas seger över det onda” är som att lovprisa den tyska krigsmaskinen från 1940 som ett rättfärdigande av nazismen.

Washington visste sedan länge om att al-Qaida var slut i Afghanistan. Förutom hämndmotivet, och belöningen på hemmaplan ryckte amerikanerna ut för att åter hävda sin kontroll över sina favorit-fältherrar: personer ansvariga för att tusentals människor dödats i det plågade landet.

USA planerade att i oktober tillsätta en regim dominerad av pashtun-stammen som de förutspådde skulle splittra talibanerna. Men splittringen skedde aldrig och amerikanerna har sedan dess ändrat taktik och försökt skapa en ”koalition” mellan krigsherrar från Tajik och Uzbek. Den nuvarande ”interimspresidenten” Hamid Karzai är visserligen en pashtun men har inget reellt stam- eller militärunderstöd. Han är helt enkelt USA:s man.

Orsakerna till britternas närvaro i spetsen för den så kallade International Security Assistance Force kan härledas till 1800-talet. På order av USA skulle de brittiska trupperna hålla de olika krigsherrarna från varandra tills regionen kunde ”stabiliseras” för amerikanska olje- och andra strategiska intressen.

Potentialen i Centralasiens energikällor har kommit att bli viktig både för den bekymmersamma amerikanska ekonomin och för Bush-administrationen som domineras av intressen från oljeindustrin, inte minst från Bushs egen familj! En undersökning av den Hong Kong-baserade tidningen Asia Times visade att USA frenetiskt håller på att skapa ”ett mångfaldigt nätverk av kaspiska pipelines”. Det skamfläckade Enron, en av Bushs största kampanjunderstödjare, gjorde en förstudie till hur pipelines värda 2,5 biljoner dollar skulle dras runt Kaspiska havet. Enligt Asia Times har nuvarande och tidigare ledande amerikanska ämbetsmän, inklusive vicepresident Cheney, ”gjort direkta eller indirekta affärer med oljebolagen”.

Ser man på var de amerikanska militärbaserna är placerade i området där man förklarat ”krig mot terrorismen” slås man av att de nästan exakt följer sträckningen av den projekterade pipelinen till Indiska oceanen.

Den amerikanska militärens uppgift i Afghanistan var att mörda, systematiskt. Tron på något annat försvann i maj när den amerikanska pressen rapporterade om nedskjutningen av barn som låg och sov i ett vetefält. Under fyra timmar besköt amerikanska helikoptrar fältet och en närliggande by innan marktrupper kom dit för att senare skjuta överlevande eller infånga andra ”misstänkta”.

I själva verket var området känt för sin opposition gentemot talibanerna och guvernören i Oruzgan har bekräftat att de som mördades ”var vanliga människor. Det fanns ingen al-Qaida eller talibaner här”.

Under de senaste månaderna har den amerikanska skurkstaten rivit upp Kyoto-fördraget som skulle minska växthuseffekten och dess miljöförstöring. Den har hotat att använda kärnvapen i "avskräckande syften". Den har helt saboterat uppförandet av en internationell brottmålsdomstol eftersom dess generaler och ledande politiker skulle kunna bli inkallade som svaranden.

Den har vidare underminerat FN:s maktbefogenhet genom att tillåta Israel att förhindra FN:s undersökning av landets attack på det palestins-ka flyktinglägret i Jenin samtidigt som den har beordrat palestinierna att göra sig av med deras valde ledare till förmån för en amerikansk lakej.

Den ignorerade Världslivsmedelskonferensen i Italien, World Food Summit och vid andra konferenser i Kanada och Indonesien har den blockerat nödvändig hjälp såsom rent vatten och elektricitet till jordens mest behövande människor. Förslagen att öka de amerikanska livsmedelssubventionerna med 80 procent är skapat för att säkerställa den amerikanska dominansen på världsmarknaden.

Det finns ett desperat inslag i de flesta av den amerikanska skurkstatens handlingar. De kristna och ”frihandels”-fundamentalisterna i Washington är bekymrade. Det amerikanska budgetunderskottet har nått bottenrekord med 34 biljoner dollar. Utländska investerare flyr. Den amerikans-ka börsen är väldigt övervärderad och dollarn faller.

”Bush-doktrinen” förefaller vara ett sista försök att få världen att snurra runt det amerikanska kapitalmonopolet.

Det innebär att kontrollera oljan och de övriga fossila bränsletillgångarna i Centralasien. Det innebär att anfalla Irak och byta ut Saddam Hussein för att sedan ta över världens näst största oljetillgång. Det innebär att omringa den nya ekonomiska utmanaren Kina med militärbaser och skrämma den ekonomiska huvudrivalen Europa genom att underminera Nato och starta ett handelskrig.

Jag har just besökt USA och det är uppenbart att många människor är oroliga. Men många vågar inte säga det. Dylika åsikter rapporteras också sällan i de som aldrig förr självcensurerande och kontrollerade amerikanska medierna.

I stället tyngs luften av åsikter från till exempel Charles Krauthammer i Washington Post. ”Unilateralism är nyckeln till vår framgång”, menar han när han beskriver världen femtio år framåt: en värld vars innevånare inte har något beskydd från kärnvapenattacker eller miljöförstöring, utom i USA; en värld där ”demokrati” inte betyder någonting såvida den inte gynnar amerikanska ”intressen”; en värld i vilken de som har en annan mening om dessa "intressen" stämplas som terrorister och rättfärdigar övervakning och förtryck.

Det finns bara en väg att göra motstånd mot en sådan skurkstat. Det är att omedelbart säga sin mening rent ut.

John Pilger