ÅSIKT

”Otrohet handlar inte om sex”

Relationsgurun Esther Perel om sin nya bok – och varför det gör så ont att bli bedragen

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Urban Andersson
 ”Jag har alltid haft ett slags gehör för hur människor brottas med de existentiella gåtorna”, säger amerikanska psykoterapeuten och relationsexperten Esther Perel, aktuell med ny bok på svenska.

avAftonbladets Kulturredaktion

KULTUR

Om bara några timmar är det dags för tv-inspelning. Den kommer något förvånande inte att bli särskilt bra. I studion hos Skavlan kommer parterapins globala superstar framstå som lätt manisk, långt ifrån den koncentrerade framtoning som gett henne miljonpublik världen över.

Men här, i ett mattgrått sammanträdesrum på fina hotellet, framträder Esther Perel med den närvaro som känns igen från hennes TED-talks och från den omtalade podden, ”Where should we begin?”, där publiken får följa med rakt in i en livs levande parterapi-session.

– Inget av det jag säger är nytt eller omskakande. Kraften i mitt budskap är att jag säger det som alla vet men inte vågar erkänna. 

Som det faktum att de önskemål vi har på en relation är oförenliga. Å ena sidan stabilitet, beständighet och rutin. Å andra sidan överraskning, mysterium och förundran.

– Det krävs inget geni för att se att de två sakerna inte drar åt samma håll. Men jag artikulerar det.

Senaste boken heter ”Kärlekskris – gå vidare efter otrohet”, en fortsättning om man så vill på förra titeln ”Lust – håll glöden levande i långa relationer”. 

Esther Perels grundtes är att otrohet inte måste betyda att något är fel. Hon förklarar: Relationsidealet i dag är ett möte mellan själsfränder, att jag hittar den som är allt för mig. När jag gjort det finns ingen anledning att söka sig någon annanstans. Om jag ändå gör det måste det alltså vara något som saknas, hos oss eller hos dig. 

Så ser den vanliga tankegången ut. 

Men otrohet handlar i långt högre utsträckning än vad vi tror varken om relationen eller om den andre. 

– Otrohet handlar ofta om att man vill lämna den man blivit. Otrohet handlar inte om sex, men sex är språket genom vilket utforskandet av jaget sker.

I centrum för Esther Perels både egna analys och enorma framgång som terapeut står den romantiska kärlekens unika position. Mycket har skrivits och sagts om hur den romantiska kärleken ersatt religionen i det moderna, sekulariserade samhället. 

Esther Perel instämmer helt.

– Romantisk kärlek är en av de få ideologier och filosofier från 1800-talet som bestått. Det är där människor letar mening, tillhörighet och transcendens. Det andliga och det relationella har smält samman.

Den etablerade kärleksrelationen är fortfarande den rit de passage som i synnerhet kvinnor måste genomgå för att få den agens som behövs för att få tillgång till livets olika meningsskapande sfärer.

Därmed är det inte heller konstigt att otroheten gör så ont i dag. Att bli bedragen är att bli utplånad, säger Esther Perel.

– Förr valde vi partner av ekonomiska skäl och på grundval av social status. Partnerval i dag handlar om att jag blir vald för att jag är speciell och autentisk. Därför blir otrohet så förgörande. Den innebär att min grundläggande identitet hotas.

Motstrategin kan te sig given. Om roten till otrohetens förödande verkan är vårt sätt att förlägga livets hela mening till den romantiska kärleken – då borde vägen till förändring vara att söka mening även på andra platser. 

Självklart, säger Esther Perel. I teorin. Hon pratar ofta om att man ska bredda spektrat när det gäller sökandet efter mening och syfte. Ett rikt liv innehåller yrkesmässiga aspekter, familj, socialt nätverk, och engagemang för andra. 

Men på många platser måste du vara gift eller leva i en relation för att ha tillgång till allt detta, menar hon.

– Den etablerade kärleksrelationen är fortfarande den rit de passage som i synnerhet kvinnor måste genomgå för att få den agens som behövs för att få tillgång till livets olika meningsskapande sfärer. 

Påfallande många av dina lyssnare är unga. En stor del av din publik består också av män. Vad är förklaringen?

– En majoritet av mina lyssnare är mellan 25 och 34 år. Det beror på att dagens relationer innebär ständiga förhandlingar och att man behöver vägledning i det. Många unga är skilsmässobarn, och har få förebilder.

Männen då, varför kommer de? Terapisoffan har traditionellt inte varit mannens favoritmöbel. Esther Perel låter dessutom klienterna ligga där inför publik.

De utrymmen som verkade givna för mannen är inte det längre. Därmed ifrågasätter man också det biologisk givna.

Hemligheten är att hon tänker ”mansvänligt”, säger hon själv.

– Jag förutsätter inte en feminisering av intimiteten och jag tror inte att det enda sättet att uppleva intimitet är genom att prata. Kvinnor har inte tillgång till sin kropp, de har fått utveckla orden som främsta språk för närhet. Men män förnekas ofta ett helt spektrum av känslor. Enda sättet som de kan få tillgång till dessa känslor är genom kroppens språk. 

I dag är mannen i fokus för debatten. Vi talar om manlighetens kris och om toxic masculinity. Hur ser du på den diskussionen?

– Under stora delar av historien har kvinnan varit det stora mysteriet. Manligheten var given och uppenbar. Så gjorde kvinnan entré i mannens domäner. De utrymmen som verkade givna för mannen är inte det längre. Därmed ifrågasätter man också det biologisk givna.

Då börjar vi inse att manligheten kanske bedrar sig själv, säger Esther Perel. Kanske var den inte så given till att börja med. Kanske är det tvärtom en identitet som konstant måste försvaras och bevisas. Och om det är fallet kanske mannen är mer sårbar än stark. 

– Jag tror att det aldrig har varit viktigare för män att definiera vad som är modern manlighet. Vad är det att ha ”makten att” men inte ”makten över”? Vad är det att vara bestämd men inte aggressiv? Att erfara testosteronets effekter utan att bli ett rovdjur?

Kvinnor har haft 50 år på sig att ompröva sin identitet, menar Esther Perel. Män har inte haft den möjligheten. Samtidigt måste kvinnor nu ompröva sin relation till män. 

– Kvinnors liv kommer inte förändras förrän män ansluter sig, och mäns liv kommer inte förändras förrän kvinnor är ärliga med vad de vill.

Det är en intressant tid i historien, säger hon. Esther Perel resonerar gärna om tidsandans inverkan på kärlek och relationsmönster. Terapisoffan är en plats i ständig kontakt med omvärldens förskjutningar. 

Bakom intresset ligger hennes privata historia. Båda hennes föräldrar är förintelseöverlevare, och Esther Perel såg redan som barn hur världshistoriens stora skeenden har bäring på de allra mest personliga frågorna. Varför vill vi leva? Och vad får vissa av oss att ge upp den viljan?

– Jag har alltid haft ett slags gehör för hur människor brottas med de existentiella gåtorna.

Kristina Lindh

ARTIKELN HANDLAR OM

Relationer

Otrohet

Kärlek