ÅSIKT

Vildmarken blir allt trängre

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

– dags att öppna våra dörrar?

Finns det någon plats för vilda djur i städerna? Älgar som förvirrar in sig i trädgårdar upplevs av de allra flesta som ganska pittoreska, som en påminnelse om den natur som finns utanför staden. Men i Kanada har det gått ännu längre, och nu är vilda prärievargar som lever i storstäderna, ”urban coyotes”, en vanlig syn. I Indien är det elefanter som ibland invaderar den så kallade civilisationen.

För i takt med att städerna växer – för första gången i historien lever fler människor i städer än på landsbygden – försvinner också allt fler områden som i dag tillhör djuren. När olika modeller av framtidens städer visas upp på det danska konstmuseet Louisianas sommarutställning Fremtidens arkitektur er grøn! (t o m 4 oktober) är de vilda djuren därför självklara invånare. Var ska de annars ta vägen i en tid då deras ”naturliga” utrymme krymper?

Det är en främmande tanke att djur och människa kan leva i symbios i städerna, och detta beror troligtvis på att natur och civilisation länge betraktats som två skilda rum. I Last Child in the Woods: Saving our Children from Nature-Deficit Disorder (Chapel Hill) beskriver Richard Louv, kolumnist i New York Times, hur naturen i vår uppkopplade tid blir allt mer avlägsen. Louv menar att de flesta av oss förknippar naturen med undergång och hot, och han kallar denna rädsla för ”ecophobia”.

I Sverige är vi inte, även om vi tror det, särskilt mycket bättre. Rapporten Friluftsutnyttjande av tre stadsnära skogar kring Uppsala 1988-2007 (skriven av Lars Kardell) visar att bara hälften så många barn var ute i skogen 2007 jämfört med 1988. Avståndet till skogen har växt på bara något decennium, och kanske har Louv rätt i att det är på grund att vi blivit allt mer urbana och uppkopplade.

Men vad händer om naturen med dess djur då istället flyttar in i staden, som i Louisianas vision? Anhängare av ”urban nature” – en växande global rörelse – menar att städerna, som faktiskt ofta har ett rikare växt- och djurliv än vi tror, kan ses som en del av naturen. Natur och stad behöver inte vara motsägelser. Det går att dricka latte bland prärievargar.

Ellen Albertsdóttir