Kultur

Hans totalitära syn på knarkare styr än i dag

Den livsfarliga svenska narkotikapolitiken och debattören Nils Bejerot

Av: 

Carl-Michael Edenborg

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Nils Bejerot på ”plattan” – Sergels torg – i Stockholm 1980. Läkaren och debattören spelade en stor roll i att forma den svenska narkotikapolitiken som nu skördar liv.
Nils Bejerot på ”plattan” – Sergels torg – i Stockholm 1980. Läkaren och debattören spelade en stor roll i att forma den svenska narkotikapolitiken som nu skördar liv.

KULTUR

Våren 2020 bröt den förödande covid 19-pandemin ut. Den svenska regeringen förlitade sig då starkt på Folkhälsomyndighetens forskare och experter vid hanteringen.

Samtidigt skulle en annan dödlig epidemi utredas: drogernas. Sverige skiljer sig från andra länder eftersom mångdubbelt fler människor med beroendesjukdomar dör här. Den negativa utvecklingen började efter lagen om kriminalisering av eget bruk från 1988, innan dess låg Sverige på ett europeiskt genomsnitt.

Nu var dock vetenskap lappri: socialminister Lena Hallengren förbjöd forskarna att utreda lagen. Ett statsråd utan högre utbildning styrde alltså erfarna forskares arbete.


Två dödliga folksjukdomar: för en förlitar politiker sig på forskningen, för den andra struntar de i den. Varför? Här kommer ett försök att teckna bakgrunden och pröva ett svar.

Sverige är en av cancelkulturens mödrar: för tjugo år sedan vågade knappt någon diskutera droger av rädsla att skammas och få sparken.

Mycket har hänt sedan dess: dels väller drogerna in i Sverige (polisen upptäckte nyligen att det smugglas in tio gånger mer än de beräknat) och bitcoins, krypterade mejl, darknet och Wickr har hjälpt handeln, dels har land efter land i världen övergått från nolltolerans till skademinimering och avkriminalisering. 

Vill du lära dig mer om nutida nolltolerans och skademinimering, läs gärna journalisten Johann Haris Att tysta skriket som jag recenserade 21/4 2016. 

2012 avblåste president Obama ”kriget mot narkotikan”: ett globalt inbördeskrig som växte fram under 1900-talet och tog fart i USA 1971 när president Nixon förlorade Vietnamkriget och veteraner med ptsd och heroinberoende återvände hem.


Varifrån kommer då Sveriges envisa extremism? Framträdande är kommunisten, läkaren och den flitige debattören Nils Bejerot (1921–1988), som samarbetade mycket med polismyndigheten och envist och skickligt formade den svenska drogideologin. 

Kommunisten Bejerot och antikommunisten Nixon delade dels kalla krigets paranoia, dels avskyn mot egoistiska njutningssökare (vilket dock kunde vara en definition av liberalismens hjälte utan den kapitalistiska medelklasspuritanismen).


Bakgrundshistorien kunde döpas ”från Huss till Bejerot”. Magnus Huss (1807–1890) är vid sidan av Linné den mest inflytelserika svenska läkaren i historien. Alla droghistoriker känner till honom för att han skapade begreppet ”alkoholism” och idén att beroende inte är en moralisk defekt utan en sjukdom.

Huss var både mystiker och vetenskapsman, progressiv och hovläkare. Han humaniserade mentalvården. För han satte människan före staten. 

Modernisten Bejerot satte staten före människan: först stalinist, blev han under 70-talet mer militant. Vad skulle han ha ansett om de tusentals som dött på grund av hans idéer? Kanske att man måste knäcka några ägg för att tillverka en perfekt samhällsomelett.

Skam åt dem som ännu vårdar Nils Bejerots totalitära ideologi. Återuppväck Magnus Huss läkaretos, lindra smärtan och försök bota de sjuka

Magnus Huss skulle aldrig ha sett missbrukare som brottslingar, vilket är vad Sveriges lag gör. Detta gör Huss viktig: Sjuka behöver vård, inte våld. Trots att han bara avrådde från hembränning var Huss nykterhetsrörelsens stora namn. Denna rörelse och arbetarrörelsen tog via socialdemokratin över landet på 1930-talet och byggde folkhemmet, en idé präglad både av ideal om rättvisa och jämlikhet men också på nationalism och rasbiologi.

Bejerot såg missbruket som en smitta: missbrukaren har förlorat sin fria vilja och infekterar andra – till folkhemmets skada. En av hans lösningar var att isolera missbrukare i koncentrationsläger.


Att ta sig ett rus är universellt. Hos en minoritet blir ruset till ”problematiskt bruk”: genom stigmatisering och sjukdomar kan det leda till social utstötning och sluta med en förtidig död.

Sociologiprofessor emeritus Ted Goldberg kallar detta, utifrån sina fältstudier bland heroinister, för missbrukarspiralen. Hans sammanfattning av sin långvariga forskning, boken Legalisera narkotika? (2011), förtegs när den kom. Cancelkulturen är som sagt en svensk tradition.


Så: varför litar politikerna på vetenskapen under corona-pandemin, men avfärdar den angående beroendesjukdomar?

Riksdagens arbete grundas på utredningar av erfarna experter, som har olika åsikter och jämförs. Men ibland får politikerna panik, av rädsla att förlora väljare eller för att de saknar utbildning och inte fattar vetenskapliga termer och metoder. 

När socialminister Hallengren förbjöd forskarna att granska lagen om kriminalisering av eget bruk från 1988, den lag som var startpunkten för just de ovanligt höga dödstalen som skulle utredas, svarade unikt nog Folkhälsomyndigheten med att vilja göra en egen utredning.

Varför denna dubbelhet?


Enkelt: klass. Den beroendesjuka kommer ofta från problematiska förhållanden och hamnar ofta i social misär, medan covid-19 slår mot alla klasser. 

Missbrukare, behandlade som kackerlackor, mosas mellan socialtjänsten, psykiatrin, beroendevården, rättsväsendet: instanser utan samordning och med dålig koll på viktig ny forskning.

När ”bara” bögarna smittades med aids stöttes de sjuka bort, när även vita medelklassmän kunde smittas, kom resurserna och drogs handskarna av när tårar torkas skulle.

En sjukdom som drabbar alla klasser får politikerna att hylla förnuft och vetenskap. Men en vars symptom gör de fascistoida medelklassfamiljerna obekväma, får dem att aktivera statens våldsmonopol, med avhumaniserande kränkningar av folkhemmets inre fiender.


Skam åt dem som ännu vårdar Nils Bejerots totalitära ideologi. Återuppväck Magnus Huss läkaretos, lindra smärtan och försök bota de sjuka. 

Målet måste vara ett klasslöst samhälle, inte ett drogfritt.

ANNONS EXTERN LÄNK

Njut av en god bok i sommar – Prova BookBeat gratis i en månad!

BookBeat.se

Publisert:

LÄS VIDARE

Svensk drogpolitik gör att ”M” inte får åldras som vi andra

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Narkotikapolitik

Nils Bejerot

Folkhälsomyndigheten

Missbruk

Sjukdomar

Lena Hallengren