Kultur

Det finns förbrytare som borde straffas

Stora frågor döljs under ytan i dramatiken kring Julian Assange

Av: 

Mattias Gardell

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Stöddemonstration för Julian Assange utanför Högsta domstolen, december 2021. I går blev det klart att Julian Assange för närvarande inte kan utlämnas till USA då han har rätt att överklaga till Högsta domstolen i Storbritannien.
Stöddemonstration för Julian Assange utanför Högsta domstolen, december 2021. I går blev det klart att Julian Assange för närvarande inte kan utlämnas till USA då han har rätt att överklaga till Högsta domstolen i Storbritannien.

KULTUR

En gravid kvinna skjuts ihjäl på nära håll. Bakbundna män misshandlas med kedjor, metallstavar och stålvajrar. Offren våldtas, skändas, bränns med cigaretter och får fingrarna avklippta. Män och kvinnor vanställs för livet sedan frätande syra slängts i deras ansikten. Småpojkar säljs till utländska företagare som vill lätta på trycket. En grupp maskerade män omringar en personbil och öppnar eld. Mannen vid ratten skjuts ihjäl, hans fru och lilla dotter överlever, svårt chockade och blödande. Ett par bestyckade helikoptrar flyger skjutande ner mot en grupp människor samlade i ett gathörn. På filmen syns hur de luftburna väpnade männen skrattande pekar ner på offren som träffas av kulorna.

Innehållet i dokumenten var chockerande. Detaljerade, sakliga, författade på byråkratisk prosa. Bokförda med datum och diarienummer. Förövarnas egen dokumentation, en loggbok över förbrytelser och incidenter. Arkiven innehöll filmer och fotografier, grafiska i sina detaljer, bifogade till handlingarna.


Att föra bok över förbrytelser ter sig riskabelt ur förövarens perspektiv. I orätta händer kan arkiv med redogörelser för brottslig verksamhet leda till offentlig exponering och straffrättslig påföljd. Som regel hålls därför bokföringen hemlig. I detta fall skyddades arkiven av en statsmakt, stämplade som den sorts hemligheter på vilken nationell säkerhet vilade.

När en läcka i juli 2010 försåg New York Times, Guardian och Der Spiegel med drygt 91 000 dokument ur den amerikanska militärens hemligstämplade ”Afghanistankrigsdagbok”, som därefter publicerades på WikiLeaks, utbröt stor skandal. Data om tusentals krigsförbrytelser, inklusive mord, massakrer och våldtäkter av afghanska civila begångna 2004–2009 avslöjade en brutal sida av Operation Evig Frihet, som den amerikanska krigsinsatsen kallades.

Det amerikanska åtalet vänder uppochner på skuldbördan så att brottslingen blir åklagare och vittnet kriminell

Chockvågorna i det amerikanska försvarsministeriets ledning hade inte hunnit lägga sig oktober 2010 då en ännu större läcka om nära 400 000 hemligstämplade rapporter från den amerikanska militärens verksamhet under Operation Irakisk frihet (invasionen och ockupationen av Irak) offentliggjordes. Det var den största läckan av hemligstämplat material i amerikansk krigshistoria. Större än Pentagon Papers, som avslöjade sanningar om Vietnamkriget; större än avslöjandet av det program för tortyr och utomrättsliga avrättningar USA bedrev i Vietnam under kodnamn Phoenix.


Av ”Irakkrigsdagboken” framgick bland annat att mer än hälften av den amerikanska arméns dödsoffer inte alls var väpnade motståndare utan irakiska civila; att många av dem var kvinnor och barn; att mördade journalister bokförts som ”fallna fiendesoldater”; och att de tortyrprogram som avslöjats 2004 (då foton av sexualiserade tortyrriter i Abu Ghraibfängelset kablats ut till allmänheten) fortsatt genom att outsourca tortyren till irakiska och privata styrkor, och beordra amerikanska soldater att lägga locket på om de blev vittne till tortyr.

Skandalen var ett faktum. Så också bland ansvariga amerikanska politiker och myndigheter, där febril aktivitet utbröt. Stor kraft lades ner på att identifiera och lagföra misstänkta gärningspersoner. Ja, inte de som beordrat, utfört och mörkat krigsförbrytelser i Afghanistan och Irak, utan de som avslöjat brottsligheten. ”[WikiLeaks grundare] Mr. Assange och hans källor kanske redan har blod på sina händer”, sade USA:s försvarschef, amiral Michael Mullen bistert.

En månad senare greps visselblåsaren, underrättelseanalytikern Bradley (sedermera Chelsea) Manning, på sin arbetsplats vid en amerikansk armébas utanför Bagdad. Hen hade hanterat de hemliga krigsarkiven som en del av sitt arbete och enligt egen utsaga chockerats av den ”kriminella aktivitet” amerikansk militär tycktes skyldig till, vilket ”inte föreföll representativt för den fria världens ledare”. Sanningen måste fram, en nationell debatt ta vid, och armén reformeras. Det ansåg inte militären. Manning dömdes till 35 års fängelse för förräderibrott, men frigavs i förtid av Obama år 2017.


Samma år, i mars 2017, publicerade WikiLeaks en serie om 8 700 hemligstämplade CIA-dokument i vad som kom att bli den största läckan i underrättelsetjänstens historia. Under benämningen Vault 7 avslöjades CIA:s hemliga program för datorövervakning och cyberkrigföring: deras hackerkapacitet, trojaner, skadliga programvara och metoder för att ta sig in i webbläsare (Chrome, Edge, Firefox, Opera), datorernas operativsystem (Linux, macOS, Windows) och de flesta mobiler (inklusive Android och iOS) och ”smarta” tevesystem.

Dokumenten visar att CIA kan använda sig av våra tv-datorers inbyggda mikrofoner och kameror för att spela in vad som sägs och sker på den plats där apparaterna är placerade, också efter vi tror att vi stängt av dem; ett system av trojanska hästar för vår tid, då det bygger på att vi själva bär in dem i våra hem. Forskning om hur man tar över förarlösa bilar och tåg pågår.

Läckt information visar att CIA:s ledning blivit så rasande då Vault 7 publicerades att de planerade kidnappa eller lönnmörda WikiLeaks frontfigur Julian Assange, som sedan fem år befann sig på Ecuadors ambassad i London. Idag är han gripen och USA:s begäran om utlämning har beviljats av brittisk domstol.


Utlämnas Assange riskerar han 175 års fängelse. Igår (24 januari) meddelade brittiska Högsta domstolen att Assange kan be dem överväga att överpröva utlämningsbeslutet. Det betyder inte att Högsta domstolen tar upp överklagan, eller är beredda att gå emot USA, men ger ett litet hopp. Utgången är av stor vikt för den granskande journalistikens framtid. Det amerikanska åtalet vänder uppochner på skuldbördan så att brottslingen blir åklagare och vittnet kriminell. PEN International kräver att lagar mot spioneri inte används mot journalister som avslöjar information av allmänintresse och vill att de amerikanska anklagelserna mot Assange dras tillbaka.

I skuggan av dramatiken kring Assange döljs stora och oroande frågor: Hur kan den amerikanska underrättelsetjänstens ansträngningar att ta sig in i våra hem genom våra mobiler, datorer och teveapparater uppdagas utan nämnvärda protester från våra folkvalda? Hur kan så omfattande dokumentation om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten avslöjas utan att ansvariga politiker och militärer ställs inför rätta?

ANNONS

Bokrea: exklusivt på Adlibris! Populära böcker i bokrean som du bara hittar hos Adlibris är här.

Extern länk från Adlibris

Beställ här

Publisert:

LÄS VIDARE

Vilka journalister vill då ta risken att göra Assange sällskap?

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Wikileaks

Julian Assange

Chelsea Manning

Pentagon

Afghanistan