Kultur

RBG:s kamp för kvinnor har aldrig varit mer angelägen

HD-domaren som blivit föremål för film i ”En kvinna bland män” – och en feministisk ikon

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Foto: Charles Dharapak/AP
Redan på 1960-talet började Ruth Bader Ginsburgs, 89, långa engagemang för jämställdhet och mot diskriminering.

”Om bara 10 000 personer kunde förkorta sitt liv med en dag och ge den till Ruth Bader Ginsburg skulle det ge henne 27 produktiva år extra”, skriver den politiska journalisten Roger ­Simon på Twitter och får över 6 000 ­likes. 

Den snart 89 år gamla domaren i USA:s högsta domstol har aldrig varit så mycket i ropet som nu: hon porträtteras i dokumentären RBG och spelfilmen En kvinna bland män (svensk biopremiär i kväll). Hon imiteras i satirprogrammet Saturday night live, finns som docka, smycke och som tryck på kläder, ofta med smeknamnet ”Notorious RBG” (en ­referens till den hårda rapparen Notorious BIG).

Så vem är hon och varför är hennes sviktande hälsa en nationell angelägenhet i USA?

Ruth Bader Ginsburg kännetecknas av sin lågmälda, artiga röst, sina noggrant valda kragar under domarkappan – och för sin kamp för lagar mot att ingen får diskrimineras på grund av sitt kön. Något vi tar för givet i dag men som var rätt häpnadsväckande när ­Bader Ginsburg började engagera sig i frågan på 1960-talet.

1962 genomförde hon förresten en studie i Lund och lärde sig svenska ­tillräckligt bra för att, enligt en vän, ­förstå ”vad som sägs i en Ingmar Bergman-film utan textremsor”. Tiden i Sverige ska ha bidragit till att hon fick upp ögonen för jämställdhetsfrågan, inte minst när hon insåg att 20–25 procent av de svenska juridikstudenterna var kvinnor. I USA var siffran ­under 10 procent. 


1972 var hon med och ­skapade organisationen Women’s Rights Project som på två år hanterade över 300 fall av könsdiskriminering. Ett uppmärksammat sådant var den ensamstående änke­mannen som upptäckte att han, till skillnad från änkor, inte hade rätt till efterlevandepension. Det fallet ­visade att jämställdhetslagar också gynnar män. 

Bader Ginsburg valdes in i USA:s högsta domstol 1993, nominerad av Bill Clinton, som andra kvinnan någonsin. Högsta domstolen är den högsta rättsliga instansen i USA med nio domare, utnämnda på livstid.

När den förhållandevis liberala ­Bader Ginsburg nu fått en allt svagare hälsa är många oroliga för vad som händer när hon dör. Demokraterna – och jämställdhetsfrågan – skulle förlora en mäktig röst och en kraftfull förkämpe, en förespråkare för aborträtt och en balanserad röst i jämställdhetsfrågor. Donald Trump skulle med största ­sannolikhet ersätta henne med, ja, motsatsen till allt detta – rabaldret i höstas vid tillsättningen Brett Kava­naugh bär syn för sägen.

Det är därför män som den liberala kommentatorn Roger Simon önskar att han kunde ge dagar av sitt liv för att förlänga hennes. Och i slutändan också fortsätta kampen för kvinnors och mäns lika rättigheter.