Från pank till hyllad av Stephen King

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Paula Hawkins "Kvinnan på tåget" blev en rekordsnabb succé

Det går bra nu Innan "Kvinnan på tåget" gjorde succé var Paula Hawkins pank.
– Det var en fantastisk lättnad när jag lämnade manuset och agenten var så entusiastisk. Det är bra att ha upplevt misslyckanden, det gör att jag uppskattar ännu mer att det gick bra sedan.
Det går bra nu Innan "Kvinnan på tåget" gjorde succé var Paula Hawkins pank. – Det var en fantastisk lättnad när jag lämnade manuset och agenten var så entusiastisk. Det är bra att ha upplevt misslyckanden, det gör att jag uppskattar ännu mer att det gick bra sedan.

GÖTEBORG. Paula Hawkins var deppig och pank. Då uppfyllde hon drömmen: Att skriva en thriller.

"Kvinnan på tåget" blev en enorm framgång. Den hyllas av Stephen King och ska bli film.

– Jag har skapat en ovanlig hjältinna, berättar hon.

Stephen King (född 1947), amerikansk bästsäljare.
Stephen King (född 1947), amerikansk bästsäljare.

Det är Paula Hawkins första bokmässa, och hon räknas som ett av de största namnen. Som enda tidning fick Aftonbladet en intervju med henne. Hon är öppen och glad när vi ses en stund mellan programpunkterna - upplyft av all respons från läsarna.

Enligt förlaget är hennes "Kvinnan på tåget" den snabbast säljande inbundna vuxenromanen någonsin.

Smygtittar på ett par

Boken handlar om Rachel, vars liv är en enda röra. Varje morgon tar hon tåget in till London som om hon skulle till jobbet, fast hon fått sparken. Hon börjar fantisera om ett par som hon smygtittar på när tåget passerar deras hus. En dag ser hon något som får henne att misstänka ett brott.

Problemet är att Rachel får minnesluckor om flera avgörande händelser, eftersom hon dricker för mycket.

Varför har boken blivit en sådan megahit, tror du?

– Läsarna har verkligen engagerat sig i Rachel - även om de kanske inte alltid gillar henne. De tycker att hon är utmanande och ovanlig. Det är ju udda med en alkoholiserad hjältinna. Sedan tror jag att många känner igen det voyeristiska inslaget, att ta chansen att kika in i främmande människors liv.

– En del är också tur och bra tajming. Om jag visste exakt vad det är som skapar en succé så skulle jag göra det igen!

Rachel är riktigt jobbig ibland. Varför valde du att göra en sådan karaktär?

– Ja, hon är jobbig, det är alla missbrukare. Hon är frustrerad för att hon är så olycklig. Hon är deprimerad över att hon inte har några barn, hennes man har lämnat henne för en annan kvinna, hon är arbetslös. Jag ville ta bort alla nätverk, göra henne ensam och låta henne ta itu med allt själv.

– Från början var temat med minnesförlust det viktigaste. Jag ville skriva om vad det innebär att få blackouts - känslan av att inte kunna lita på sig själv. Att bli sårbar och riskera att bli manipulerad.

På många sätt är Rachel motsatsen till hur en kvinna "ska" vara? Hur tänkte du?

– Det var viktigt för mig. Fortfarande ses moderskapet som något som ger en kvinna värde. Att inte bli mamma är otroligt smärtsamt för många. Själv har jag valt att inte skaffa barn, men jag har vänner som haft det väldigt jobbigt. I samhällets ögon har Rachel misslyckats både som mamma, hustru och är dessutom inte speciellt vacker, något som tyvärr också anses ge värde åt kvinnor i dag.

Rachels liv har verkligen rasat ihop, samtidigt kan det hända oss alla?

– Precis. Det är verkligen misär, men det är inte alls omöjligt att hamna där. Jag vill att läsarna ska kunna känna det. Att förlora jobbet och samtidigt dricka för mycket, då kan det gå utför snabbt. Det kan vara du, jag eller någon vi känner.

Har du själv haft någon liknande livskris?

– Inte på samma sätt. Men när jag började skriva om Rachel var jag på en riktigt dålig plats i livet. Jag hade skrivit chick lit-romaner på beställning, och den senaste  hade inte sålt alls. Det var hemskt - jag hade ägnat lång tid åt den och var helt pank. Dessutom hade en relation just tagit slut. Fördelen var att jag kunde använda mina jobbiga erfarenheter till boken. Jag vet hur det är att vara låg och inte tro på sig själv.

Stor press

Paula Hawkins skriver på thriller nummer två, men har svårt att bli klar. Hon har mycket mindre tid nu med alla PR-resor, och har drabbats av viss prestationsångest.

– Jag känner stor press. Nu har jag förväntningar från massor av läsare och kritiker. Jag är nöjd om nästa blir bra och läsarna gillar den. En liknande succé drömmer jag inte om, sådant händer bara en gång i livet. Oj, det kanske inte förlagen gillar att jag säger, säger Paula Hawkins och skrattar.

Du har sagt att du haft låg självkänsla när det gäller att skriva fiktion. Har det blivit bättre?

– Ja, absolut, efter att så många sagt att de älskar "Kvinnan på tåget". Visst blir jag fortfarande osäker ibland, men inte på samma sätt.

Hur har det påverkat dig att plötsligt ha mycket pengar?

– Det är en underbar känsla att jag inte behöver oroa mig för ekonomin. Att kunna hjälpa föräldrar och vänner om de behöver det. Jag tänker köpa ett hus i Italien eller Frankrike, men inte ändra mitt liv i övrigt.

Publisert:

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.