ÅSIKT

Vilse i gräset

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

I Gunilla Linn Perssons Människor i högt gräs (1991) möter vi kvinnan som i medelåldern får veta att hon är en ”bortbyting”. Uppvuxen som portvaktsjänta drabbas hon vid dryga fyrtio av sanningen: hon är dotter till en internationellt berömd porträttfotograf och en dödsmärkt ung kvinna som levde under antaget namn. Kvinnan det handlar om är författarinnans mor, och romanen formar sig till en resa bakåt i tiden, i berättarjagets sökande efter ”ett gammalt, avdunstat blodspår”. Temat med sökandet efter den egna identiteten är återkommande hos Gunilla Linn Persson, liksom gräsmetaforen: att man så lätt kan försvinna i det höga gräset och bli osynlig för omgivningen och även för sig själv. En roman där identitetskrisen avspeglar sig i en spännande, rastlös berättarstruktur med hopp i tid och rum.

Gunder Andersson