Tack för att du radikaliserade mig, Dousa

Jag har aldrig gillat tankesmedjor: De lämnar vanligt folk bakom sig

Av: Göran Greider

Publicerad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Benjamin Dousa hoppar av Muf för att bli vd för tankesmedjan Timbro.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Benjamin Dousa hoppar av Muf för att bli vd för tankesmedjan Timbro.

Karin Pettersson blev revolutionär av att läsa Bengt Ohlsson och själv blir jag svårt radikaliserad av att höra om – tankesmedjor. När Benjamin Dousa lämnade sin post i moderata ungdomsförbundet trodde nog ändå många att han skulle överraska genom att börja jobba på fältet på något sätt; det kändes så en kort stund. Men icke. Han gick ju bara djupare in i elitpolitiken och blev ny vd för tankesmedjan Timbro.

Vad är det? Tja, som att bli statschef för borgerligheten. Dousa sa det direkt: Min uppgift blir att samla en splittrad allians.

Den avgående vd:n för Timbro får som tröst ett grevskap på DN:s ledarsida som krönikör. Timbro har genom åren kidnappat hela partier (Centern) och bidrar starkt, med lobbyister som Almega, till att hindra även en borgerlig väljaropinion mot vinster i välfärden att slå igenom i de egna partiledningarna.


Nej, jag har aldrig gillat tankesmedjor, inte heller dem till vänster. De är inga smedjor, möjligen påminner de om forna seklers smeder därför att de hör dåligt. Varje tankesmedja jag besökt i mitt liv har varit kusligt likartad: kaffemaskiner, medelklass och en gatuadress i Stockholms innerstad. De är motsatsen till föreningsliv, folkrörelser och rentav till partihögkvarter (där kan det trots allt drälla in en vanlig upprörd människa).

De inriktar sig på att påverka stora mediehus och politiska eliter. De tänker alltid DN-debatt, smedjornas heliga Graal. De är en del av den storstads-, mediekoncentration och elitisering av politiken som ägt rum under en lång nyliberal epok. I en enkät refererad i affärstidningen Forbes, frågades det om världens tankesmedjor är ”an elitist bunch”. Svaret blev: ja.


Näringslivsfinansierade tankesmedjor har tjugo gånger mer i stöd än vänsterorienterade, skrev Sverker Lindström för några år sedan i en rapport. Men den som tror att fler tankesmedjor på vänsterkanten kan jämna ut den störda talsituation, där borgerlighetens övertag är monumentalt, tror fel: Smedjorna befäster i sig en politisk kultur som lämnar vanligt folk bakom sig. Därför uppskattar jag Reformisterna – där togs ett steg ut ur elitkulturen.

Det minst coola men mest radikala man kan göra i dag är faktiskt att gå med i ett parti. Partier är kollektiva skapelser och mer vilda, öppna och oförutsägbara än vad folk tror. De är tankesmedjans motsats. Även när de slåss för nyliberalism tvingas de hålla kollektiva stämmor och kongresser! Att se Sabuni omgiven av lobbyister stärker ju bara idén att partier borde och måste vara något annat än angöringsbryggor för tankesmedjor och lobbyism.

Tack Dousa, för att du radikaliserade mig!

Publicerad: