ÅSIKT

Psykologiprofessorn är nättrollens nya idol

Jon Weman om Jordan Peterson och drömmen om 1950-talets könsroller

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Jordan Peterson.
KULTUR

Radikalhögerns man för dagen heter Jordan Peterson. Han är kanadensisk psykologiprofessor, men världskänd har han blivit genom sina tirader på Youtube, där han har 35 miljoner visningar, och sin självhjälpsbok från tidigare i år, 12 Rules for Life.

Peterson blandar ta-dig-i-kragen-råd och faktiska observationer från sin terapeutpraktik med klagan över manlighetens kris, politisk korrekthet och postmodernism. Han skriver ofta på ett högstämt, bibliskt klingande språk – i en lista på principer återfinner man bland annat ”ta ned himlen på jorden”. Men han svarade undvikande på National Posts fråga om han tror på Gud: ”jag tror det korrekta svaret är nej, men jag är rädd att han existerar”. Den intellektuella nivån varierar: i ett omtalat exempel försöker han visa att mänskliga hierarkier är oundvikliga genom en hänvisning till neurobiologin hos humrar.


Peterson är inte alt-höger, men det är lätt att se i kommentarsfälten att han blivit dess nya stjärna. Politisk korrekthet – ett verkligt fenomen, med en del bisarra uttryck inte minst på amerikanska universitet – blir i hans värld ett mäktigt, allomfattande förtryck. Och en tacksam måltavla, som ett brokigt spektrum reaktionärer kan enas kring.

Vilket förstås många andra utnyttjat innan – men Peterson representerar något nytt, som ligger rätt i tiden. Han riktar sig till 4Chan-publiken av frustrerande unga män, men i ett ögonblick när denna börjat söka efter något bortom grodmemes och hetsiga provokatörer som Milo Yiannopoulos. Han utstrålar seriositet i stället för trams, och verkar erbjuda ett positivt alternativ i stället för bara ironiskt poserande – han talar till nättroll som på allvar börjat se sig själva som den västerländska civilisationens räddare.

I den mån man kan se försvar för ojämlikhet och återgång till 50-talets könsroller som ett ”positivt budskap”, då.

ARTIKELN HANDLAR OM