Kultur

Äldre kvinnor får fortfarande inte doppa

Nya ”And just like that” är bra men tyngs av skuld och skam

Av: 

Caroline Ringskog Ferrada-Noli

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Sarah Jessica Parker är tillbaka som Carrie Bradshaw i ”And just like that”
Sarah Jessica Parker är tillbaka som Carrie Bradshaw i ”And just like that”

KULTUR

Det finns en elefant i rummet med nya progressiva Sex and the city.

Även om icke-vita, icke binära får komma till tals den här vändan gör de det inom en icke-radikal värld. Och trots att serien befolkas av rynkiga gråhåriga kvinnor är det inte subversivt på riktigt. Så som en serie om gamla gummor skulle kunna vara.

De åtnjuter inte vad deras manliga föregångare gjort på vita duken: De får inte doppa. Sexet är totalt utraderat. Ingen över 50 har sex. Enda actionen tilldelas Mr Big som … onanerar. De visar hellre upp en gammal mans självtillfredsställelse än en 56-årig kvinnas samlag? I förhållande till seriens eget universum som handlar om det kvinnliga kärleks- och sexsubjektet är det nu som att befinna sig i ett vakuum. Är vi i dödsriket?

Nåja! Det är ett kul dödsrike också.

Samtidigt är det bättre än nästan allt som går att se på tv just nu. Carries dragningskraft är fortfarande intakt. Man vill bara försvinna i hennes outfit. Blåsa ut huvudet med frågan: Hur kan man springa i stilettklackar?

Chris Noth är en otrolig skådis. Charlotte också. Sarah Jessica Parker får också excellera i nya dark SATC, gestaltar egenheter à la mat-Tina, genom lägga ångesten i burkar och skruva åt hårt. Det är kul.

Jag är så glad att min favoritkaraktär Harry är kvar. Om jag hade haft final cut hade jag klippt bort Miranda. Hon förstör all glädje med sin fula stil, gnälliga stämma och ocharmiga barn. Hon ska gestalta white guilt via en Karen-figur. Men i stället blir hela serien det de vill belysa, tyngd av white guilt och användandet av ordet privilegier underskattar de tittaren. Vi vet att detta är fyra main bitches vi har att göra med. Vi älskar dem inte för deras aktivism?

De första avsnitten rapporterar om ett människovärde som sjunker med åldern. Det är till och med ett snäpp värre än verkligheten

Utan sexet är nya universumet en förvriden dystopi: full med rätt åsikter men utan kropp. Damerna rör sig som vålnader över sitt forna liv. Liksom svävar uppifrån utan att delta eller synas. Äntligen förstår jag Dantes limbo, man är levande men också död? Ingen älskar, ingen älskas.

Serien konstaterar en värld utan att önska förändring av den. Det är orättvist att män i samma ålder som Carrie fortfarande är attraktiva medan kvinnor ska transformeras till asexuella mormödrar. Men inte ens i fiktionen kan kvinnor över 50 vara begärliga i en serie som handlar om sex? För realistiskt för min smak!

En sak vill jag framhålla. Det första avsnittet av en serie är alltid dåligt. Det är för att det går stick i stäv med idén om fri konstnärlighet: det måste skriva tittaren på näsan, förklara bakgrund och kommande problem. Blä. Kanske sker lite mer action i avsnitt 3.

Nu när Big är död kan Carries båge kanske innehålla en pånyttfödelse sexuellt?

De första avsnitten rapporterar om ett människovärde som sjunker med åldern. Det är till och med ett snäpp värre än verkligheten. Eller kanske inte. Vart man än vänder sig är skiten där. Ätstörningar ökar bland unga tjejer, i ”skönhetsdebatten” undertecknad av Sveriges intellektuella garde, på instagram i form av kroppspositivismen. Förstå mig rätt. Jag älskar gamla och tjocka. Det är bönen om att få bli objektifierad av normen som får mig fingra på avtryckaren. Den aktivismen är inomsystemlig. På samma sätt spelar det ingen roll hur många icke-binära poddare och rasifierade vänninor de slänger in i serien. Får medelålders kvinnor ingen sexualitet är det konservativt.

Det är som när en barnarbetare broderar en t-shirt för Ellos med texten girl power.

Så icke-visionärt. Så oradikalt.

Serien börjar med att två kvinnor ska dela på en Croque Madame till lunch. Mellanrätter är officiellt det mest otrendiga som finns, eftersom det var det mest trendiga som fanns på 10-talet. Men framför allt – vem äter bröd 2021? De måste vara mer Goop än så.

Apropå Goop har drottningen av kvinnor som vägrar åldras – Gwyneth Paltrow – släppt en ny serie, Goop and sex. Jag kommer inte att se den. Men att den finns är intressant. Sex som self care som nästa territorium för vita rika kvinnor. Något nytt att konsumera för jaget. Att And just like that missar detta är enormt otrendkänsligt.

Serien går med på att kvinnor får åldras men drar sedan sin gräns. De får vara mödrar, alkisar, jobba. De får inte älska. Inte älskas med.

ANNONS

Hitta ett bra elavtal för dig när priserna rusar! Jämför nu.

Extern länk från Compricer

Jämför nu!

Publisert:

LÄS VIDARE

Det går ett misogynt spöke över kultursidorna

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Sex and the city

Gwyneth Paltrow

Sarah Jessica Parker

Chris Noth

Sexualitet

Åldrande