Övergrepp på kvinnor - och män

avFrans Josef Petersson

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Goshka Macugas film en kavalkad av sexistiska scener från Kabul

Bild ur filmen ”Non-consensual act (in progress)”.

KONST Goshka Macugas film Non-consensual act (in progress) utgör en kavalkad av sexistiska scener hämtade från filmarkivet i Kabul. Bilderna rymmer en del komiska inslag, men blir gradvis mer oroande och avslutas med en utdragen våldtäktsscen.

Den samlande effekten är grotesk, och i skarp kontrast till ljudspårets neutrala kvinnoröst, som redogör för verkets tillkomst. Macugas avsikt var att köpa filmsnuttar som blivit över vid digitaliseringen av arkivets samlingar, men hon blev i stället tillsänd en låda med censurerat material. Ett försök att peka på kvinnors situation i landet, funderar hon. Eller ett förtäckt hot riktat mot konstnären, i egenskap av kvinna från väst?

Filmen resonerar vidare om våldtäkt som politiskt problem, både i öst och i väst, och tar bland annat upp åtalet mot Julian Assange. Bland bilderna återfinns även scener från James Bond. Men det är värt att fundera över hur Macuga förhåller sig till dagens situation, där rasismen tar sig in i samhället på olika nivåer.

Den muslimske mannen som hot mot (västerländska) kvinnor är ju som bekant ett favoritmotiv för de ljusskygga rörelser som är på frammarsch i den europeiska politiken. Och denna bild återkommer faktiskt i Macugas verk. Hade det varit möjligt för bara några år sedan?

Mot detta kan invändas att filmen handlar om förtrycket av kvinnor, inte om representationer av män eller kulturer. Men i realiteten berättas inte mycket om de afghanska kvinnornas verklighet, utan Macuga uppehåller sig vid frågor om juridiska och språkliga benämningar. Då blir det svårt att bortse från att filmen, med sina aggressiva och löjeväckande män, rymmer en hel del som bekräftar rasismens världsbild, men inget som aktivt motsäger den.

Kanske är tanken att kritiken av kvinnoförtrycket väger upp för den stereotypa representationen? Att mörk­hyade män får tåla att porträtteras fördomsfullt för den goda sakens skull?

Men det är ett tveksamt resonemang, då det politiska budskapet rimligen kan framföras även utan den sortens bilder.

Publicerad: