ÅSIKT

Dödsskvadroner ska krossa det sista av Irak

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

JOHN PILGER om en gammal taktik som ska vinna kriget åt George W Bush

1 av 3 | Foto: ap
El Salvador 1983. En amerikansk instruktör lär salvadoranska soldater att hantera en bazooka.

Inne i hissarna på hotell Hilton i New York visades CNN på en liten tv-skärm som man inte kunde undgå att titta på. Irak var förstanyhet; uttalanden om ett ”inbördeskrig” och ”sekteristiskt våld” upprepades oupphörligt. Det var som om den amerikanska invasionen aldrig hade ägt rum och som om de tiotusentals civila dödsfall som amerikanerna bär ansvar för vore ett surrealistiskt påhitt. Irakierna var själlösa araber som ansattes av religion, etnisk söndring och behovet av att spränga sig själva i bitar. Salvelsefulla marionettpolitiker ställdes upp till parad utan att det så mycket som antyddes att deras exercisplats var belägen innanför murarna till en amerikansk fästning.

Och när man gick ut ur hissen följde detta bedrägliga prat efter en till ens rum, till hotellets gym, till flygplatsen, till nästa flygplats och nästa land. Sådan är den amerikanska mediepropagandans makt, en propaganda som ”penetrerar elektroniskt” med sin motsvarighet till diktaturstaternas partilinje, som Edward Said poängterade i boken Kultur och imperialism. Partilinjen ändrades häromdagen. I nästan tre år har den gått ut på att al-Qaida är den drivande kraften bakom ”upproret”, som leds av Abu Musab Zarqawi, en blodtörstig jordanier som uppenbarligen höll på att trimmas för det slags demonstatus som Saddam Hussein åtnjuter. Det spelade ingen roll att Zarqawi aldrig hade setts i livet eller att bara en bråkdel av ”upprorsmakarna” var anhängare till al-Qaida. För amerikanerna var Zarqawis uppgift att avleda uppmärksamheten från det som nästan alla irakier motsätter sig: den brutala angloamerikanska ockupationen av deras land.

Nu när Zarqawi har ersatts av ”sekteristiskt våld” och ”inbördeskrig” handlar den stora nyheten om sunnimuslimers angrepp på shiamuslimska moskéer och basarer. Den verkliga nyheten, som inte rapporteras i CNN:s ”huvudfåra”, är att Salvadoralternativet har plockats fram i Irak. Med detta avses den terrorkampanj vilken bedrivs av dödsskvadroner som beväpnas och utbildas av USA och som attackerar såväl sunni- som shiamuslimer. Målet är att starta ett riktigt inbördeskrig och bryta sönder Irak, vilket var Bushadministrationens ursprungliga krigsmål.

Inrikesministeriet i Bagdad, som står under CIA:s kontroll, styr de viktigaste dödsskvadronerna. Deras medlemmar är inte uteslutande shiamuslimer, som myten påstår. De mest brutala är de sunnistyrda specialpoliskommandona, som leds av tidigare högt uppsatta officerare i Saddams Baathparti. Dessa enheter upprättades och utbildades av ”upprorsbekämpningsexperter” från CIA, däribland veteraner från CIA:s terroroperationer i Centralamerika på 1980-talet, inte minst El Salvador.

I sin nya bok Empire’s Workshop (Metropolitan Books) beskriver den amerikanske historikern Greg Grandin Salvadoralternativet på följande sätt: ”När han väl kommit till makten slog Reagan till hårt mot Centralamerika, och lät i praktiken de mest hängivna militaristerna i sin regering utforma och verkställa politiken. I El Salvador betalade de ut en miljon dollar om dagen för att finansiera en dödlig upprorsbekämpningskampanj ? Under Reagans två presidentperioder dödade USA:s allierade i Central­amerika sammantaget över 300 000 människor; hundratusentals människor blev under samma tid torterade, medan miljoner drevs i landsflykt.”

Även om Reaganadministrationen gav upphov till de nuvarande Bushiterna, som också kallas de ”neokonservativa”, så etablerades mönstret tidigare än så. I Vietnam mördade dödsskvadroner som utbildades, beväpnades och styrdes av CIA uppemot 50 000 människor i samband med Operation Phoenix. I mitten av 1960-talet, i Indonesien, ställde CIA-officerare samman ”dödslistor” som användes under general Suhartos mordorgie i samband med att han tog över makten.

Efter invasionen 2003 var det bara en tidsfråga innan denna vördnadsvärda ”policy” skulle tillämpas i Irak. Enligt den undersökande journalisten Max Fuller ( National Review Online) lärde sig CIA:s främsta ansvarige för inrikesministeriets dödsskvadroner ”sin hantering i Vietnam innan han gick vidare till att leda USA:s militära insats i El Salvador”.

Professor Grandin nämner ytterligare en veteran från Centralamerika vars jobb nu är att ”utbilda en skoningslös upprorsbekämpningsstyrka bestående av råskinn med ett förflutet i Baathpartiet”. Ytterligare en, säger Fuller, är ökänd för att ha ”producerat dödslistor”. En hemlig milis som styrs av amerikanerna är Facilities Protection Service, som har varit ansvarig för bombattacker. Fuller drar följande slutsats: ”De brittiska och amerikanska specialstyrkorna, i samarbete med de [av USA skapade] underrättelsetjänsterna i Iraks försvarsministerium, fabricerar motståndsrörelsens bombningar av shiamuslimer.”

Den 16 mars rapporterade Reuters om arresteringen av en amerikansk ”säkerhetskonsult”, som stoppades med vapen och sprängmedel i sin bil. Förra året blev två britter utklädda till araber stoppade med en bil fullastad med vapen och sprängmedel; brittiska styrkor forcerade murarna till fängelset i Basra för att rädda dem. Boston Globe rapporterade nyligen: ”FBI:s antiterrorismenhet har startat en omfattande utredning av USA-baserade stöldligor efter att ha upptäckt att en del av de fordon som använts i dödliga bilbombningar i Irak, inklusive attacker som dödade amerikanska soldater och irakiska civila, förmodligen hade stulits i Förenta staterna, enligt högt uppsatta regeringsföreträdare.”

Som sagt har

allt detta prövats tidigare – precis som försöken att förbereda den amerikanska allmänheten på en skändlig attack mot Iran påminner om de påhittade historierna om massförstörelsevapen i Irak. Om den attacken genomförs så kommer det inte att ges någon förvarning, ingen krigsförklaring, ingen sanning. Det vore knappast förvånande om mina medpassagerare i hissen på hotell Hilton, som stod och stirrade på CNN, inte förstod någonting av det som händer i Mellanöstern, eller Latinamerika, eller någon annanstans. De är isolerade. Ingenting förklaras. Kongressen håller tyst. Demokraterna håller på att tyna bort. Och de friaste medierna i världen förolämpar allmänheten dagligen. Som

Voltaire

uttryckte det:

”De som kan få dig att tro på absurditeter kan få dig att begå skändligheter.”

John Pilger ([email protected])