ÅSIKT

20 års försämringar – nu dånar klockorna

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Systemfel att pengar till klasserna hamnar i utländska skatteparadis

Man kan ljuga med statistik och tabeller men man kan inte ljuga hur mycket som helst. Med sin begränsning till tre ämnesområden säger OECD:s uppmärksammade PISA-undersökningar inte allt om ett lands skolsystem men de ger i alla fall klara indikationer om något gått alldeles snett.

Tyskland fick sin PISA-chock 2001 och nu är Sverige drabbat. Våra resultat sjunker katastrofalt. Inget av de andra OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor försämring som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet 2000 ligger resultaten nu långt under medelvärdet på alla tre områdena.

När det gäller läsförståelse är det bara tre OECD-länder - Slovakien, Chile och Mexiko – som har sämre resultat. I naturvetenskap är det bara sex OECD-länder som presterar sämre än Sverige. Inga utländska skolpolitiska studiedelegationer lär beställa biljetter hit. Estland och Finland fortsätter att vara populärare resmål.

Våra misslyckanden används redan som slagträ i en internationell debatt. En kommentator i The Guardian pekar på att det för Sveriges del är ”down, down, down” – en pik riktad mot Storbritanniens konservative utbildningsminister som åtminstone tidigare drömt om att kopiera det svenska friskolesystemet.

Innan man använder PISA för att slå politiska motståndare i huvudet bör man ändå komma ihåg att resultaten bör läsas med en del intellektuella reservationer. Ett skolsystem har andra uppgifter än att bara vara ett maskineri för ämnesexercis. Det ska också förbereda för ett föränderligt liv bortom slutbetygen. Och när de asiatiska länderna nu toppar ligatabellerna får man hålla i minnet att det för vissa av dem beror på ett system av korvstoppning, föräldrahets och oroväckande självmordssiffror bland eleverna.

Man kan också med flera internationella debattörer kritisera PISA-undersökningarna för att de förflyttar fokus från skolans bredare bildningsuppdrag till en smalare politisk fiktion kring kunskap och vetande. Det är i och för sig inte så förvånande med tanke på att en av OECD:s grundläggande uppgifter är att främja en samhällsutveckling i ekonomismens tecken.

Med allt detta i minnet är ändå årets PISA-resultat en serie dånande varningsklockor för Sverige. Här i landet blir det trots allt snudd på ohederligt om undersökningen används alltför polemiskt eftersom nästan alla partier under två decennier varit med om att skapa ett internationellt sett extremt skolsystem. Undersökningen bör i stället ligga till grund för den tvärpolitiska kriskommission som för varje dag känns alltmer angelägen.

Som Skolverkets generaldirektör Anna Ekström påpekat ligger felen just på systemnivå. Och hennes uppmaningar om att rikta resurserna rätt borde politikerna lyssna på. Det är till klassrummen pengarna bör gå. Inte till utländska skatteparadis.