ÅSIKT

Kommentarshatet

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Hanna Hallgren: Vilket etiskt ansvar har pressen för hatet som pumpas ut via kommentarsfälten?

Foto: Foto: DENNIS PETTERSSON

I Aftonbladet, Dagens Nyheter och Expressen har det pågått diskussioner om det politiska och mediala debattklimatet och dess successiva brutalisering. I Dagens Nyheter skriver Ola Larsmo (28 juli) om hur de hatande orden i offentligheten, mycket långsamt, fungerar som ett verkande gift. Och på Aftonbladets ledarsida diskuterar Katrine Kielos och Björn Fridén (31 juli, 30 juli) det högerextrema hat, riktat mot människor som strävar efter ett jämlikhets- och mångfaldsbejakande samhälle, som förs via kommentarfält, mejl och sociala medier i stort.

Att SD och ultrahögerns välorganiserade hate speech, låt oss kalla det ”hatprat” problematiseras i svensk press är positivt. Det är viktigt att analysera ords performativa, det vill säga verklighetsskapande, kraft.

Ges människor utrymme att diskutera med hatet invävt i orden, kan detta hat skapa handling. Det är så våldsdyrkande och hatande ideologier gror och accelererar. Och naturligtvis finns det språk- och idémässiga läckage mellan kommentarfält, tidningsartiklar och politiken. Det konspiratoriska idéstoffet i kommentarerna om Eurabia, turneras i illa förtäckt form av SD på riksnivå, flirtas med i Axess, och vattenkammas och pomaderas av politiker som ropar efter burkaförbud.

Precis som Bengt Göransson skriver i Expressen (25 juli), är det hög tid att offentliga skribenter och politiker gör sig ansvariga för och aktivt motverkar det förråade debattklimatet. Men också tidningsledningar, styrelser och ägare bör etiskt förhålla sig till vad som de facto bereds utrymme i kommentarsfälten. I Norge har flera tidningar nu valt att släcka ner dessa fält för att inte marknadsföra extremistiskt hat.

Det är viktigt att fastslå att morgon- och kvällspress inte har skyldighet att skapa utrymmen där anonyma personer kan hänge sig åt hatprat. Hatprat är inte lika med demokrati och yttrandefrihet, utan syftar tvärtom till att inskränka andra människors livsmöjligheter. Pressen bör ställa sig frågan varför det är viktigt att skapa gratis reklamplats åt små rasistiska och högerextrema grupper som använder fälten för att uppvigla och hetsa.

Vilket etiskt ansvar har pressen för hatet som pumpas ut via kommentarsfälten, och för den destruktiva förskjutning i diskussionsklimatet som detta bidrar till? Den som legitimerar språkvåldet medverkar också till att giftet sprids. Dessutom bör samtal föras kring den anonymitet kommentarfälten erbjuder. Varför är den viktig? Vilka antidemokratiska effekter genererar näthatarnas ansiktslöshet?

Så länge kommentarfälten finns kvar, är det viktigt att ta upp den politiska kampen också på denna virtuella mark. Över huvud är det viktigt att förstå att sociala medier i dag är ännu en plattform för politisk aktivism och ideologiproduktion.

Att tilltala högernäthatarna är ingen idé. Men att ta över deras spelplan kan vara en god ide. Den lilla grupp rabiata högerextremister, som lagt beslag på utrymmet för kommentarer, kan dränkas i alla

röster som förespråkar ett anständigt språk- och samhällsklimat. Som vill rättvisa, solidaritet och mångfald.

Hanna Hallgren