ÅSIKT

Dystra stämningar på årets bokmässa

Martin Aagård: Göteborgsandan var den enda vinnaren på en branschfest med stora problem

1 av 3 | Foto: ANDERS DEROS
Nazisterna i Göteborg ville så gärna besöka årets bokmässa att det krävdes många poliser för att hindra dem.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.


Nej, det var ingen bra dag för polisen i Göteborg.

Ansträngningarna för att spärra av stan hade varit monumentala.

Kravallstaket och tillrest förstärkning skulle göra det omöjligt för nazister och antinazister att ens få en skymt av varandra. Målet var att till varje pris undvika att de stridslystna grupperna hamnade öga mot öga endast åtskilda av några piketbussar och svettiga hästar.

Vilket var precis vad som inträffade.

Det berodde i sin tur på att polisen missat en liten detalj – nazisterna hade inget som helst intresse av att anpassa sig till kravallstaket. De sket fullständigt i beordrade marschrutter. De ville bara en enda sak – besöka årets Bok och biblioteksmässa (Tema: Bildning och Finland).

Bara där kunde de protestera mot den ryggkliande medie- och kulturelit som förtrycker alla hederliga Hitlerälskare med mångkultur. Bara där kunde de manifestera sin lojalitet med extremhögerpublikationen Nya tider, som trots att de tilldelats mässans sämsta monter, fått mer medial uppmärksamhet än alla andra utställare tillsammans.


Så det blev kaos.

Nazister knuffade poliser. Nazister knuffade journalister. Poliser pepparsprejade nazister. Antinazister kastade saker och knuffades av andra antinazister som misstyckte.

Men kampens segrare blev alla de som inte utdelade en endaste liten putt.

De som klätt ut sig, skrattade åt all idioti och som i lördags fick hela Göteborg att stå upp som en enda glad, antifascistisk Albert & Herbert.

Alla de som deltog i den djupt folkliga manifestation mot rasism som pågick över hela stan.

Det var vackert.

Men nazisterna gick inte helt lottlösa ur tvekampen. Som vanligt fick de posera i både tidningar och tv med sina fina sköldar som gör reklam för en vid det här laget välkänd, nazistisk hemsida. Som vanligt fick de hetsa mot folkgrupp utan att polisen gjorde särskilt mycket för att hindra dem.

För ett litet förlag som bränner hela sin marknadsföringsbudget på att åka till Göteborg och hyra några kvadratmeter golvyta märks det så klart

Det var verkligen ingen bra dag för bokmässan heller.

Besökarna uteblev helt enkelt. Visst drog de alternativa mässorna folk, men mest skrämdes de bara bort. Sent på fredag kväll möter jag en sexhövdad barnfamilj som stökar av det årliga besöket. Att som vanligt bege sig dit på lördagen var helt otänkbart.

Småförläggarna var upprörda.

Mässan säger sig ha haft 25 procent färre besökare än i fjol.

Försäljningen blev lidande. Halverad för vissa. Och för ett litet förlag som bränner hela sin marknadsföringsbudget på att åka till Göteborg och hyra några kvadratmeter golvyta märks det så klart. Det snackades om att ställa hårdare krav inför nästa år, till och med att starta något nytt, varför inte en mässa i Stockholm? Tanken är gammal, och branschen är allt mer stressad över snävare marginaler och sjunkande försäljning.

Förläggarvärlden befinner sig i en omställningsfas, nya företag tar snabbt mark och allt som kan rucka ett årsresultat det minsta skapar svår ångest.

Vissa ville se huvuden rulla. Helst det som sitter på Bokmässans vd.

Storförläggarna var trötta på att tvingas prata om nazism. Deras mödosamt framarbetade böcker hade helt hamnat i skymundan.

– Hör jag ordet ”yttrandefrihet” en gång till så slår jag nån på käften, utbrast en av alla hundratals paneldeltagare som fyller mässan med innehåll.


Den lågmälda poesin var helt enkelt chanslös i bruset från den handfasta yttrandefrihetsdiskussionen utanför entrédörrarna – som under lördagseftermiddagen till och med låstes en liten stund, liksom för att garantera att besöksstatistiken skulle bli riktigt usel.

Och kontrasten när man väl klev in i den molokna mässhallen från den ungdomliga folkfesten utanför var påtaglig. Här fanns ingen framtidstro. Ingen vitalitet. Det var inte bara barnfamiljerna som stannat hemma. Ungdomarna saknades.

En sak kan man nog vara säker på – det blir pengarna som avgör mässans framtid i slutändan.

Nya tider tilldelades inte sin ynkliga monter längst bort i hallen bara för att de är dumma.

Mässan insåg att det var omöjligt att sälja platserna mitt emot. Montern intill fick de ge bort gratis. Där visade man upp trycktekniker från fordomdags. De hade satt upp en egentillverkad skylt: ”Gamla tider”.

Göteborgsandan var Bokmässans segrare, som sagt.