ÅSIKT

En miljövän kör av vägen

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

PER KÅGESON till attack: än är det inte dags att skrota bensinbilen

Den 14 och 15 juli publicerade Johan Tell två stora artiklar om bilismens miljöpåverkan på denna sida. Ämnet är angeläget, men Tell har dessvärre missförstått det mesta.

Han klagar över att vi fortfarande använder "samma gamla Ottomotor" i våra bilar och frågar sig om det finns "någon annan teknisk produkt utanför Skansens hantverksby som fortfarande är i bruk efter 137 år". Det är ungefär som att jämföra Bells första telefon med dagens telefoni. Både ottomotorn eller dieselmotorn har genomgått betydande förbättringar och fortsätter att utvecklas.

Just nu är motorteknikerna intensivt sysselsatta med att utveckla en hybrid som kombinerar de bästa egenskaperna hos diesel- och bensinmotorn. Den kallas HCCI (Homogenous Charge Compression Ignition) och ser ut att kunna förena hög verkningsgrad med extremt låga utsläpp. Den kan i bästa fall vara i kommersiell drift om cirka fem år.

Johan Tell skryter med att han gjort en stor insats för miljön genom att köpa en Volvo S70 bi-fuel från 1998. Det är en bil som kan gå på bensin men också på biogas eller naturgas, eftersom den har dubbla bränsletankar. Men den har en ottomotor på 144 hästkrafter som vid bensindrift drar drygt 1 liter per mil och släpper ut 243 gram koldioxid per kilometer. Det är drygt 100 gram mer än det mål för 2008 som bilindustrin och EU-kommissionen kommit överens om och mer än dubbelt så mycket som EU:s mål för 2012.

Johan Tell raljerar över att miljöminister Lena Sommestad inte kör en "miljöbil". Han tror att lösningen på bilismens problem ligger i att byta drivmedel. Men den biogas han köper i Stockholm är en utomordentligt begränsad resurs som borde reserveras för SL:s bussar där miljönyttan blir större än när den används i personbilar.

För den som inte kan få tag i biogas rekommenderar Tell en bil som kan gå på en blandning bensin och upp till 85 procent etanol. Men upp till 50 procent av den tillförda energin går förlorad när man tillverkar etanol av spannmål eller skogsspill. Totalverkningsgraden blir alltså väldigt låg. Det skulle kanske inte göra så mycket om det fanns oändliga tillgångar på biomassa. Men så är det inte.

Den biomassa från jord- och skogsbruk i Europa som på sikt kan frigöras för användning inom energisektorn är mindre än den energi som idag går åt för uppvärmning av bostäder och lokaler. Så länge vi använder olja, kol och gas för uppvärmning är det bättre att utnyttja biomassan för framställning av flis, pellets och briketter än att tillverka etanol. Förlusterna blir mycket mindre och samma mängd biomassa kan ersätta mycket mer fossil energi och därmed reducera utsläppen mer.

För att biomassan ska räcka till både uppvärmning och vägtrafik måste hus och bilar bli mycket mer energieffektiva. För bilarna räcker det inte med mer effektiva motorer. De måste bli lättare och mindre samt förses med färre hästkrafter.

Johan Tell gillar att flera kommuner låter miljöbilar parkera gratis. I Stockholm, med gratis parkering och slopade trängselavgifter, innebär det en subvention på upp till 16 000 kronor per år utan att ägaren behöver tanka en droppe etanol. Resultatet blir fler bilar, längre körsträckor och ökad trängsel.

Han vill att Lena Sommestad ska prioritera miljöbilarna istället för att ge sig i kast med den svenska fordonsflottans höga bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Det vore att bygga miljöpolitiken kring i stort sett meningslösa symbolhandlingar.

Sverige har Europas i särklass tyngsta och mest bränslekrävande personbilsflotta. År 2002 hade den största storleksklassen av vanliga personbilar (som Johan Tell gillar) och stadsjeeparna (som han ogillar) tillsammans 42 procent av nybilsmarknaden. Det kan jämföras med 18 procent i Finland och 23 procent i Norge. Genomsnittsutsläppet från nya personbilar i Sverige låg 41 procent över målet för 2008.

Mitt råd till miljömedvetna bilister är därför: Om du har råd att köpa en ny bil, välj en bensin-bil med förbrukning under 0,65 liter per mil (153 g/km) eller en dieselbil med partikelfilter som inte drar mer än 0,5 liter per mil (135 g/km). Om du köper begagnat har Du goda möjligheter att hitta fordon i mellanklassen som inte drar mer än 0,7 liter per mil.

Vilka drivmedel bilarna ska använda är en fråga för framtiden. Det finns många konkurrerande koncept. Naturgas, metanol och vätgas har alla för- och nackdelar. Vätgas i bränsleceller blir intressant först om/när man kan nedbringa kostnaderna med cirka 90 procent. Det kommer att ta årtionden av forskning och utvecklingsarbete innan vi vet svaret. Till dess är den i särklass viktigaste uppgiften att hålla tillbaka bränsleförbrukningen.

Per Kågeson