Antisemitism är en handling – inte ett personlighetsdrag

Uppdrag granskning har gjort ett inlägg i en oerhört kontroversiell debatt

avMartin Aagård

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: SVT
Ur Uppdrag Gransknings program ”Karolinska och judehatet”

Uppdrag granskning har en akilleshäl.

De vill så gärna debattera.

De vill ta sig an ämnen som inte riktigt låter sig göras i form av undersökande journalistik.

Det går inte att avslöja ”sanningen bakom” frågan om man får kritisera invandring i Sverige eller inte, om fattiga barn är fattiga på riktigt eller att BRÅ inte forskat tillräckligt mycket om invandrare och våldtäkter. Ändå har man försökt paketera alla dessa ämnen i UG:s välbekanta format: regnvåta gator, allvarsamma röster som säger ”men historien börjar långt tidigare” och till sist en stenhård konfrontation med en tjänsteman.
Helst ska någon lämna rummet under intervjun.

Nu plumsar de ner i SVT Opinion-bassängen igen, med ett avsnitt vars centrala fråga är vad som egentligen är antisemitism och vad som är legitim kritik av Israel. I bakgrunden ligger den outtalade frågan om vänsterns Palestinaaktivism kan gränsa till hat mot judar.

Ämnet är alltid aktuellt. Och oerhört kontroversiellt. Labourpartiet brottas för tillfället med frågan. Netanyahus regering har gjort sig känd för att använda begreppet till att avfärda politiska motståndare.


Programmet kritiserar bland annat Aftonbladet för att inte ha berättat hela historien om en konflikt på Karolinska sjukhuset där en överläkare anklagas för att ha utsatt en kollega för antisemitiska påhopp.

För Aftonbladets del är förklaringen relativt enkel. Överläkaren som säger sig vara helt oskyldig har konsekvent vägrat prata med vår journalist.

Varför är oklart.

UG:s kronvittne är författaren och journalisten Göran Rosenberg, som argumenterar väl för att ordet ”antisemitism” måste användas med respekt för de extrema antisemitiska brott som begåtts i historien. Vad UG inte berättar är att han själv har nära relationer till personer i reportaget – läkare på samma klinik som överläkaren.

Hans argument blir inte sämre av det, inte alls. Rosenberg presenterar fortfarande ett klarsynt debattinlägg i frågan om hur ordet antisemitism kan missbrukas. Vilket har betydelse i en tid där högerextrema attacker mot synagogor på kort tid blivit allt fler. Men i ett avslöjande reportage blir det en svag länk.

Resultatet blir hursomhelst en ljuvligt absurd situation


UG:s gräv går bland annat ut på att visa att överläkaren har en antirasistisk ”värdegrund”. Bevismaterialet är hans Facebookvägg. Personligen skulle jag aldrig vilja bli bedömd som människa utifrån min Facebookvägg, men det är en annan fråga.

Resultatet blir hursomhelst en ljuvligt absurd situation där reportern håller upp en pärm för en HR-chef och utbrister: ”Jag vill att du tittar på hans värdegrund”.

HR-chefen tittar bort.

Roy Andersson kunde inte gjort det bättre.

En rasistisk handling försvinner inte för att man gör en icke-rasistisk handling


Felslutet många gör när de diskuterar antisemitism är att rasism består av handlingar – det är inte ett karaktärsdrag. Det är omöjligt att försöka slå fast att någon är ”en antisemit”. Det intressanta är att slå fast om den gjort något antisemitiskt.

Och en rasistisk handling försvinner inte för att man gör en icke-rasistisk handling. Ett inlägg om en förintelseöverlevare tar inte bort ett inlägg som utmålar judar som nazister. Det innebär att det är fullt möjligt att vara både antifascist och samtidigt göra antisemitiska uttalanden.

Rasistiska handlingar har alltid måltavlor. Och det är bara måltavlorna som kan berätta om de blivit sårade, kränkta eller rädda. Efter attacken i Halle fruktar många judar för sina liv. Är det ett problem att vår vaksamhet mot antisemitism är extremt hög då?

Visst är det bra att granska sjukhusets hantering av personalärendet. Och Simon Wiesenthal-centrets tvärsäkra omdömen om vad som är antisemitism kan alltid diskuteras. Men det är just det… de bör bemötas i en öppen debatt.

I de flesta fall kan man enkelt hantera UG:s debattglädje. Janne Josefsson får alltid mothugg när han rasar. Och att skämta om hur SVT Göteborg bara vill göra inslag om integration är snart en folksport.

Men i fallet med antisemitismen är det inte lika lätt. Minsta konspiratoriska anslag i frågeställningen blir vatten på kvarnen för extremt farliga krafter. Mycket riktigt har hatsajten Fria tider redan en rubrik om hur överläkaren på KS fallit offer för en ”judisk förtalskampanj”.

Det var förutsägbart. Men antisemitism är en sjuka som kan dyka upp i alla samhällsskikt, hos individer med vitt skilda politiska övertygelser. Där man minst anar det.


TRANSPARENS Per Shapiro, som är Uppdrag gransknings reporter i avsnittet ”Karolinska och judehatet” har skrivit för Aftonbladet kultur. Jag har inte varit hans redaktör. Aftonbladets journalist Helena Trus är en nära kollega. Jag har själv figurerat i ett program av debatterande karaktär i Uppdrag granskning. Läs mer om det här.


ARTIKELN HANDLAR OM