Med Carl von Linné föddes den moderna rasismen

Staty eller ej – Sverige måste inse hans plats i rasismens historia

Av: Henrik Arnstad

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Carl von Linné i Humlegården, Stockholm.
Foto: LEIF R JANSSON / TT
Carl von Linné i Humlegården, Stockholm.

Vetenskapsmannen Carl von Linné (1707–1788) har plötsligt blivit kontroversiell i Sverige. En namninsamling – som inspirerats av den internationella vågen av statyprotester i spåren av Black lives matter – har fått nära 2 000 underskrifter: ”Vi kräver att statyn av Carl von Linné tas ner”, skriver uppropet.

Namninsamlingen anklagar Linné för att ha varit rasist, dock utan att ange exakt vilket av Sveriges många Linnémonument som avses för destruktion. Någon skadegörelse av statyer verkar ännu inte ha förekommit.

Utomlands har det dock inträffat. I Boston har en staty av Columbus blivit av med huvudet och I Storbritannien har människor vält en staty av slavhandlaren Edward Colston.


I Sverige verkar reaktionen på protesterna mot Linné mest vara förvåning. Världsberömda svenskar är en sällsynthet – men Linné är en av dem, med sin trevliga uppsyn på svenska hundralappar.

Är ”blomsterkonungen” inte någon att vara stolt över? Denne briljante naturvetenskapsman lade grunden för systematiseringen av växter och djur. Linné personifierar den moderna vetenskapens framväxt, det kritiska tänkandet och därmed även vår egen tidsålder – moderniteten. Det är inte konstigt att hans minne hyllats med statyer, både i Sverige och utomlands.

Var Linné rasist? SVT:s nyhetsinslag ställde frågan till idéhistorikern Gunnar Broberg och fick svaret ”möjligen”.

Svenska Dagbladets ledarsida anser att Linnés eventuella rasism spelar mindre roll, ett samhälle ska inte ta bort statyer. ”Vad går förlorat om vi städar bort det som vi i dag inte håller med om”, undrar ledarredaktionen retoriskt.


Många skribenter försvarar Linné. Så farlig kan han väl inte ha varit? Tidningen Norran skriver att vi måste ”skilja på människor som gjort rasism och förtryck till sitt livsverk från dem som varit barn av sin tid”, det vill säga Linné.

Andra anser att Linné inte kan jämföras med utländska ”riktiga” rasister, vars mordiska verksamhet präglade 1800- och 1900-talets historia.


Denna svenska överslätande syn på Carl von Linné som perifer i rasismens historia är dock felaktig. Linné var en av världshistoriens centrala, mest inflytelserika och viktigaste rasistiska ideologer. I alla fall enligt den internationella rasismforskningen, som ger Linnés inflytande stort utrymme i vetenskaplig litteratur. Det är på tiden att Sverige konfronterar detta faktum.

Linné bidrog till en fullständig förändring av den sociala, politiska och biologiska synen på människan. Innan Linné och moderniteten legitimerades rasism – liksom andra förmoderna system av social makt – framför allt via religion. Rasism är en politisk ideologi som existerat åtminstone sedan 300-talet. Linné uppfann inte rasismen. Men han anpassade den inför en helt ny tid.

Den brittiske rasismforskaren Francisco Bethencourt skriver att Linnés arbeten blev grundstenen i den moderna rasistiska utvecklingen. Människor bedömdes inte längre religiöst utan klassificerades utifrån anatomi, fysiologi och biologi.

Rasismforskaren Ali Rattansi skriver att Linné indelade människor i fyra kategorier; vita, röda, gula och svarta. De vita människorna var vackra, muskulösa, omdömesgilla och uppfinningsrika. De svarta människorna var motsatsen – frånstötande, tröga och oföretagsamma. Linné ”etablerade en mänsklig hierarki”, skriver Bethencourt.


Linnés skapelse kallas ibland för ”vetenskaplig rasism” och blev ideologi för oräkneliga folkmord. Miljoner dog, förtrycktes och förslavades utifrån idén om vit överlägsenhet. En modernitetens tanke som legitimerades via Linné och andra forskare som vetenskaplig ”sanning”.

Många drabbades av folkmordsrasismen, men särskilt utsatta var människor som européerna klassades som svarta. Vilka var fler än enbart afrikaner. Ett exempel är den australiska ursprungsbefolkningen, som 1788–1901 minskade från cirka en miljon till färre än 50 000.

Carl von Linné hade mig veterligen inget blod på sina egna händer. Men hans enormt inflytelserika vetenskapliga pionjärarbete skapade en ideologisk modernitet, vars praktik förskräcker in i vår tid.

I den moderna rasismens historia är Linné ingen perifer gestalt, utan en av huvudpersonerna. Kunskap om detta är av betydelse. Oavsett statyer.

Laddar ...
Publicerad:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturredaktion guide till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.