ÅSIKT

Fredssnack och liksäckar

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

■ ■Som israel skulle jag gärna vilja känna att jag kunde skriva den här artikeln i något slags känsla av hopp; jag skulle vilja kunna skriva utifrån en genuin upplevelse av att livet på något sätt kommer att bli annorlunda den här gången. Jag drömmer om hur underbart livet skulle kunna vara i Mellanöstern för palestinier och israeler – om det bara stiftades en rättvis fred. En rättvis fred innebär inte att vi alla måste börja älska varandra, men det måste vara en fred som är allomfattande och som innebär att Israel tvingas ta itu med frågan om de expanderande bosättningarna.

Förhandlingarna i Annapolis har inte väckt några verkliga förhoppningar hos folk i allmänhet här i Israel. Oavsett hur storsint Ehud Olmert verkar förblir det ett faktum att allmänheten har mist förtroendet för honom och uppfattar honom som oförmögen att leda landet. Språket i förhandlingssamtalen är tydligt. Israelerna har behov av att få leva i säkerhet och palestinierna har behov av att få leva i fred i sitt eget land.

■ ■Hur ska de här orden tolkas? Innebär de något slags frikännande av Israel för dess brutala ockupationspolitik? Ska vi nu behöva se på medan allt det lidande och den förödmjukelse som ett annat folk har utsatts för förbigås med tysthet? Bakom kulisserna ska Gaza bestraffas med minskade bränsleleveranser och försvarsminister Ehud Barak talar om en markinvasion. Frågan om fångarnas situation har fortfarande inte fått en tillfredsställande lösning. Så sent som häromdagen fick jag ett brev från Föreningen för kvinnliga politiska fångar som berättade om fängelseinternernas fruktansvärda villkor, ett ämne som skulle förtjäna en hel egen artikel.

■ ■Ska Israel användas som frontlinje i den påstådda kampen mot extremister? De extremister som Bush ser överallt i Mellanöstern? Ska vi i Israel spela rollen som västvärldens Saladin mot marodörerna vars kultur och strävanden tydligen, enligt väst, är så mycket extremare och våldsammare än våra. Och segern måste vinnas på ett sådant sätt att arabvärlden för alltid förstår vem som bestämmer i den här delen av världen.

Förhandlingarna kommer otvivelaktligen att ha sin gilla gång, men bakom kulisserna till detta teaterskådespel fick min kommun, liksom de andra nordliga städerna i Israel, ta emot tusentals liksäckar i förra veckan, med instruktioner om att avsätta lämpliga markområden för att ta emot de döda.

Susan Nathan