ÅSIKT

Short-cuts igen

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Daniel Kehlmann.
KULTUR

En man får samma mobilnummer som en annan. En kvinna får en cancerdiagnos. En annan kvinna är på författarbesök i Centralasien. Vidare möter vi i Daniel Kehlmanns Berömmelse, en ”roman i nio historier”, en man som bedrar sin fru, en skådespelare vars dubbelgångare fullständigt tar över hans identitet, ett par kända författare, en manisk webbsurfare och en kvinna som arbetar med Läkare utan gränser.

Alla förekommer i berättelser om dem själva och som plötsliga bipersoner i andra korta prosastycken. Berömmelse är full av labyrintiska sammanträffanden, en sorts short cuts-roman utan logisk upplösning. Mer och mer tränger sig själva berättandet på, det blir en metahistoria där den firade författaren Leo Richter, en hopplös egoist, helt förlorad i den romantiska författardrömmen (liksom hans omvärld som ständigt frågar ”var får du alla dina idéer ifrån?”), visar sig stå bakom ett par av gestalterna.

Titelns berömmelse häftar vid vissa karaktärer. Det gäller att vara sedd, lyssnad på. Eller helt enkelt skildrad. Åtminstone en karaktär protesterar mot den intrig hon hamnat i, de andra finner sig tydligen i sina roller. En helt egen roll ges mobiltelefonen. Denna identitetsändrande lilla maskin som hjälper till med lögner om var man är, vem man är, vad man gör. Identitetslek och teknikberoende – att alltid kunna ringa, eller få panik när man inte kan. I Berömmelse blir ett urladdat batteri en katastrof och utgör hela skillnaden mellan ett drägligt liv i väst och oklar fattig framtid i öst.

Elektronisk kommunikation är här en symbol för det mänskliga. Ingenting existerar utan den, ingenting är möjligt, inget jag finns. Trots eller kanske tack vare denna tomhet är romanen full av träffsäkra och sarkastiska iakttagelser. Något som tyvärr inte räcker för att göra den till så mycket mer än en otroligt snyggt konstruerad bagatell.

Ulrika Stahre