ÅSIKT

Ärlighet eller opatriotism – frågorna delar Ryssland

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

Sverigepremiär för hyllad film

Foto: Ur filmen ”Leviathan”.

FILM Kritiserad av Putin-administrationen, men uttagen till Oscarstävlingarna. Piratnedladdad av 1,5 miljoner ryssar. Släppt till dubbelt så många biografer som filmskaparna hoppats på, men med alla svordomar bortcensurerade.

Andrej Zvjagintsevs film Leviathan har fått ett ambivalent mottagande i Ryssland. Den brutalt tragiska och blixtrande humoristiska skildringen av en familjs färd mot katastrof i ett litet samhälle på landsorten har kallats både ärlig och opatriotisk i hemlandet.

Internationellt har filmen hyllats, och nu vid Sverigepremiären stämmer jag in. Leviathan naglar en vid detaljerna medan den pågår, och växer till något verkligt storslaget timmarna efteråt.

Med kritiska referenser till Hobbes och Bibeln berättas om bilmekanikern Nikolaj, som bestämmer sig för att ta upp kampen mot ortens korrupta borgmästare.

Det går inte bra alls. Medan Nikolaj sakta faller möter vi ortens hårt jobbande, supande och svärande invånare, vars söndagsnöje är att avlossa kalasjnikovs mot porträtt av gamla makthavare från Lenin till Gorbatjov. ”De nya får mogna lite”, säger en karaktär profetiskt med blicken mot en karg värld av båtvrak och övergivna industribyggnader.

Under Putins porträtt dväljs borgmästaren, gestaltad som en ond Fleksnes av Roman Madjanov i en av filmens strålande skådespelarinsatser. Bitande samhällskritik, javisst – och mycket värme. Filmens producent spår att det blir svårt för liknande filmer att få statligt stöd framöver. Så sorgligt, så dumt.