Göransson ser inte nätets möjligheter

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Ur Aftonbladet 19 maj.

REPLIK Bengt Göransson, anta att vi via våra datorer har tillgång till världens samlade kulturarv när det gäller litteratur, musik och film. Är det en kulturpolitisk tillgång, eller ett juridiskt problem? Anta vidare att varje kulturskapare, amatör eller proffs, kan nå en publik via fildelningssidor på internet. Bör framtidens kulturpolitik förhålla sig till detta eller inte?

När man läser Göranssons raljanta ryggmärgsreaktion ( Aftonbladet 19 maj som svar på min artikel om internets avgörande betydelse för kulturpolitiken ( Svenska Dagbladet 14 maj) får jag bilden att Göransson inte ser möjligheterna i den nya tekniken: text ska vara i en bok, musik på vinyl och film på en plastremsa!

Den tekniska utvecklingen både släcker kulturtörsten och skapar ny. Internet är kulturspridningens bästa vän. Att Kulturutredningen låter bli en djupare analys av hur det påverkar kulturpolitiken riskerar att göra stora delar av arbetet inaktuellt mycket snart.

Men detta betyder inte att man kan slopa den klassiska kulturpolitiken. Kulturens tillgänglighet är en klassisk liberal fråga. I Stockholm ökar vi resurserna till såväl bibliotek som det fria kulturlivet. Men digital spridning gör kulturen tillgänglig för flera på ett sätt som vi för tio år sedan inte ens kunde drömma om. En bejakande inställning till utvecklingen är en nödvändig och viktig uppgift för en modern liberal kulturpolitiker. Kanske är det faktum att politiken har förlorat makten över kulturspridningen som är Göranssons ärta under madrassen.

Madeleine Sjöstedt (FP)

Publicerad: