ÅSIKT

Sorg – och solidaritet

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
KULTUR

I katastrofens skugga ställer vi oss frågor vi redan vet svaren på

■ ■När vårt gemensamma öde, döden, blir tydligt som nu engagerar vi oss för varandra - hjälper, tröstar, sörjer - över alla de gränser som språk, klasser och nationaliteter sätter.

Att känna den mänskliga gemenskapen, att vi behöver varandra, är att påminnas om ett värde som håller på att spelas bort.

Det samhälle som är vårt gemensamma rustas ner. Den ensamma människan har blivit alltings mått och hennes lycka hänger på henne själv. Från bostäder till vård och pensioner: klara dig själv, skyll dig själv.

Solidariteten är omodern och inte ens en socialdemokratisk regering slåss för den.

■ ■Så står vi där, mitt i katastrofen, och är rasande över att samhället inte kan/vill/orkar hantera vårt gemensamma ansvar.

Regeringens fel?

Visst, man kan byta ut regeringar eller enstaka ministrar.

Men det stora felet är att vi, tillsammans, har låtit det gemensamma förfalla. Det samhälle vi skapat för att hjälpa varandra har sålts ut, malts ner.

Kvartalsekonomin har tagit över i samhällsbyggandet och när katastrofen inträffar står vi där: varför är det så litet som fungerar? Varför är samhället så svagt när kraften behövs?

I katastrofens skugga ställer vi oss de frågorna.

Vi har redan en del av svaren.

Håkan Jaensson