Kultur

Karismatisk megakyrka frälser även här

Tydliga högerradikala idéer finns inom den svenska frikyrkan

Av: 

Tomas Poletti Lundström

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Bön för Donald Trump i Vita huset med bland andra Sean Feucht, profil och ledare från Bethel Church.
Bön för Donald Trump i Vita huset med bland andra Sean Feucht, profil och ledare från Bethel Church.

KULTUR

När den väckelsekristna dagstidningen Världen idag i förra veckan publicerade en ledartext uttrycktes tvivel kring det amerikanska valresultatet. I texten frågade sig den tidigare chefredaktören Carin Stenström om det nu finns personer ”som i det fördolda kommer att bli de verkliga makthavarna” i USA.

Publiceringen av den konspirationsteoretiska ledaren illustrerar hur högerradikala idéer fått fäste i den svenska frikyrkligheten.

Frågan om den svenska frikyrkans relation till den vita evangelikala rörelsen i USA har flera gånger lyfts av kyrkohistorikern och debattören Joel Halldorf. I oktober föreslog Halldorf i det amerikanska nätmagasinet Breaking ground att de svenska frikyrkorna historiskt varit förbundna med politisk liberalism och progressiva ideal, medan deras amerikanska evangelikala ”syskon i tron” under 1900-talets senare hälft kom att omvandlas till det konservativa republikanska partiets bundsförvanter.

En av Halldorfs huvudpoänger är att de amerikanska vita evangelikalerna valde att ha överseende med Trumps frånvarande moral för att i stället köpa hans retorik om nationell återfödelse.

Samtidigt, menar Halldorf, avfärdade de svenska frikyrkomedlemmarna liknande politiska projekt. För att underbygga sitt argument använder Halldorf statsvetaren Magnus Hagevis statistiska undersökningar som indikerat att frikyrkoväljare röstar på Sverigedemokraterna i mindre utsträckning än befolkningen i övrigt.


För att förstå hur en stor svensk väckelsekristen dagstidning kan ta ställning för Donald Trump, sprida misstro mot rösträkningen i USA och hänge sig åt konspirationsteorier om ”fördolda makthavare” behövs mer än statistik för att nyansera slutsatsen att det inte finns någon höger av amerikanskt snitt i Sverige.

Sveriges frikyrklighet är spretig. Den rymmer en lång rad olika samfund, församlingar och organisationer. Dess olika teologiska betoningar har sammanfallit med skiftande politiska positioner. I pingströrelsen fanns under stora delar av 1900-talet pacifistiska tendenser, något som tog sig uttryck genom exempelvis vapenvägran.

I Sverige går det inte överdriva genomslaget som Sean Feuchts församling Bethel Church haft i svenska frikyrkor de senaste åren

Parallellt uttryckte dess starke man, Lewi Pethrus, uppskattning för Adolf Hitler långt efter krigsslutet och ville under brinnande Vietnam-krig att den amerikanske presidenten Richard Nixon skulle tilldelas Nobels fredspris.


Stora delar av den svenska frikyrkligheten har sedan länge inspirerats av besläktade rörelser på andra sidan Atlanten. På 1980-talet hämtade Ulf Ekman sin antisocialistiska retorik från amerikanska evangelikala strömningar. Under 2010-talet har liknande tendenser synliggjorts av ett stort intresse för en inflytelserik karismatisk megakyrka i norra Kalifornien: Bethel Church.

Till Bethel Church har svenska frikyrkoungdomar vallfärdat för att gå på bibelskola och lära sig om enträgen mission på lokala köpcentrum, profetior och bön för att väcka döda till liv. Församlingens föreståndare är en varm anhängare av Donald Trump.

En välkänd profil och ledare från Bethel Church är Sean Feucht. Han har det senaste halvåret rest runt i USA och arrangerat ”lovsångsprotester” på orter som sett stora demonstrationer till följd av polisvåldet mot svarta: Minneapolis, Portland, Kenosha.


Arrangemangen – som samlat hundratusentals vita evangelikaler i täta grupper under pandemin – var inledningsvis en uttalad kritik mot att coronarestriktioner i USA också skulle gälla kristna. Med tiden kom ”lovsångsprotesterna” allt tydligare att rikta fokus mot Black lives matter-demonstrationerna och det ”kaos” och den ”splittring” som Feucht menade följde i deras spår.

Feucht framstår vid första anblick som en harmlös surfer-dude med svallande blont hår, linne och akustisk gitarr. Hans språkbruk känns igen från andra evangelikala sammanhang, med tal om ”väckelse” och ”lovsång”. Men de politiska övertonerna går inte att missta.

Feucht ställde själv upp för val till kongressen för republikanerna i år och på hans Instagram-konto syns hur han bedjande lägger händerna på president Trump i Ovala rummet. En annan bild visar hur Feucht poserar med utsträckta armar framför en nybyggd del av muren mot Mexiko.


I Sverige går det inte överdriva genomslaget som Sean Feuchts församling Bethel Church haft i svenska frikyrkor de senaste åren. Musikgrupper från församlingen har spelat på kristna konferenser, dess predikanter har bjudits in till arrangemang runt om i landet och dess teologi har en påtaglig påverkan på flera frikyrkosamfund. Pingströrelsens ledare Daniel Alm noterade på Facebook i våras deras ”stora inflytande på den pingstkarismatiska rörelsen”.

För frikyrkans apologeter ses sådana kontakter och influenser som oproblematiska; de menar att kritiken mot dem representerar en ”guilt-by-association”-logik. Men Världen idags tydliga ställningstaganden visar något annat.

Detta understryks av den högerradikalisering som väckelserörelsens politiska parti Kristdemokraterna genomgått. Ett parti där lokala företrädare inför USA-valet tagit öppen ställning för den nu bortröstade demagogen i Vita huset.


Så kom det sig då att en väckelsekristen dagstidnings ledarredaktion publicerade en text med antisemitiska tankefigurer om ”fördolda makthavare”. Om Halldorf har rätt om den svenska frikyrkans historiska annorlundahet kontra dess amerikanska motsvarighet, måste det som nu skett betraktas som ett grundläggande skifte.

Mer troligt är att det hela tiden funnits en tendens till högerradikalitet inom den svenska frikyrkan. Den behövde bara hitta rätt tidsanda för att få luft.


Tomas Poletti Lundström är doktorand i religionshistoria vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet

ANNONS EXTERN LÄNK

Höstdeal - Prova BookBeat gratis i en månad.

BookBeat.se

Publisert:

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Frikyrkorörelsen

Joel Halldorf

Ulf Ekman

Kristdemokraterna

Black lives matter

Konspirationsteorier